Minskat bistånd riskerar miljoner barns skolgång

Idag, 23 april, presenterar FN ny statistik som visar att biståndet till grundutbildning i fattiga länder har minskat kraftigt, skriver Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda Barnen, Jakob Simonsen, chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP:s nordiska kontor, Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, och Kevin Watkins, chef för Unescos Education for All Global Monitoring Report.

Ny statistik som FN presenterar idag visar att det svenska biståndet till utbildning minskade med 30 procent, från 163 miljoner dollar till 114 miljoner dollar, mellan 2006 och 2007. Samtidigt sjönk det globala stödet från alla biståndsgivare till grundutbildning med nästan 22 procent, från 5,5 miljarder dollar till 4,3 miljarder dollar.
Varje barn har rätt till grundskoleutbildning. Sveriges regering, som lägger stor vikt vid mänskliga rättigheter, borde därför satsa mer och inte mindre på alla barns möjlighet att lära sig läsa och skriva.

Avgörande för demokrati
Utbildning är avgörande för såväl demokrati som utveckling.
Över 75 miljoner barn i världen går fortfarande inte i skolan, hälften av dem bor i konfliktdrabbade områden, och tiotals miljoner barn får aldrig någon hel grundskoleutbildning.
När barn berövas sin rätt till utbildning får de en enkel biljett till fattigdom och arbetslöshet. Och det är inte enbart barnen som är förlorare. Ett samhälle där en stor del av medborgarna inte kan läsa, skriva eller ta till sig och bedöma information kan aldrig bli en fungerande demokrati. Unga utan utbildning, jobb och framtidstro är dessutom lättare byten för extremistiska rörelser och löper större risk att tvångsrekryteras till stridande grupper. Detta är oförsvarbart.

Arbetar med regeringar
Rädda Barnen och Unesco arbetar tillsammans med regeringar och samhällen i utvecklingsländer för att fler barn ska få en utbildning. Samtidigt stöttar UNDP länderna i deras demokratiska utveckling och med att skapa arbeten och bygga upp rättsväsendet efter krig och konflikter.
Genom biståndet kan samhällen bygga skolor och utbilda lärare, samtidigt som grunderna läggs för en fredlig demokratisk och ekonomisk utveckling. Allt för att länder på sikt ska klara sig på egen hand, utan bistånd.

Dokusåpa viktigt inlägg
Förra året kunde svenska folket på SVT följa hur ungdomarna i klass 9A på Johannesskolan i Malmö gick från att vara en halvdålig klass till att bli några av landets bästa elever. Dokusåpan blev ett viktigt inlägg i debatten om kvalitén på den svenska skolundervisningen och visade betydelsen av duktiga lärare och att ungdomar som stämplats som misslyckade visst kan lyckas i skolan om bara de rätta omständigheterna finns och de får en ärlig chans.
Detsamma gäller naturligtvis för barn och ungdomar i fattiga länder.
Här är ett förslag till biståndsminister Gunilla Carlsson (m): Varför inte inspireras av klass 9A, men ta det till en global nivå? Afrika behöver fyra miljoner nya lärare för att alla barn ska kunna gå i skolan senast 2015 − ett av löftena inom ramen för millenniemålen.
Lärarna behövs för att ge afrikanska barn precis det som eleverna i klass 9A fick − en rimlig chans att förverkliga sina drömmar.
Låt Sverige ta ledning i utbildningsfrågan genom att sätta rätten till grundutbildning högt upp på den utvecklingspolitiska dagordningen samt stödja och påverka världens länder och regeringer att satsa på barns rätt till utbildning.