Rädda Barnen och dess 26 systerorganisationer inom International Save the Children Alliance presenterar i dag en kritisk granskning av givarländernas utbildningsbistånd. Rapporten ”Last in Line, Last in School” presenteras också på Världsbankens och Internationella Valutafondens årliga vårmöte i Washington DC i helgen.

Vid FN:s millennietoppmöte år 2000 enades stats- och regeringschefer från 189 länder, däribland Sverige, om en deklaration för världens framtid. Mätbara, tidsbundna och internationellt förpliktande mål slogs fast. Sverige har förbundit sig att bidra till att målen uppnås. Ett av målen är att alla barn i hela världen, såväl flickor som pojkar, ska kunna genomföra sin grundskoleutbildning. Det ska vara genomfört senast 2015.

Rädda Barnens rapport visar att de förhoppningar som världens ledare har ingett hos barn i fattiga länder inte kommer att infrias om inte utbildningsbiståndet ökar. Fortfarande år 2007 saknar 77 miljoner barn tillgång till grundläggande utbildning. Miljontals fler går i skolor som håller mycket låg kvalitet. Situationen är särskilt allvarlig i länder som drabbats av konflikt. I dessa länder förnekas vart tredje barn, totalt 39 miljoner, sin rätt att gå i skolan. FN:s konvention om barnets rättigheter framhåller att utbildning är en grundläggande rättighet för barn.

Sveriges utbildningsstöd rankas högt i jämförelse med andra givarländer i rapporten. Biståndsminister Gunilla Carlsson har också i en motion till riksdagen uttalat att ”för att skapa utveckling, demokrati och ökad hälsa i utvecklingsländer är utbildning en nyckelfråga”. Trots detta har andelen svenskt bistånd som går till utbildningssektorn minskat från 7,84 procent år 1999 till 6,36 procent år 2006. Den andel som beräknas att gå till utbildningsstöd för 2007 tros bli ännu lägre än tidigare år. Vår rapport visar dessutom att endast en femtedel av utbildningsstödet går till de mest marginaliserade barnen; de som lever i konfliktdrabbade länder. Av Sidas nyligen publicerade redogörelse över utbildningsbiståndet framgår också att behoven av ökat stöd till utbildning är så brådskande att Sida bör överväga om den rådande andelen av stöd till utbildningssektorn är tillräcklig.

I vår rapport redovisas hur mycket varje givarland, utifrån bruttonationalinkomst, måste öka utbildningsbiståndet för att bidra med en rättvis andel till förverkligandet av millenniemålet om barns rätt till grundutbildning. Sverige missar målet. Regeringen måste öka utbildningsbiståndet med 49 miljoner kronor (7 miljoner USD) om vi som land ska leva upp till målsättningen att bidra med en rättvis andel. Men det är rimligen en minimiambition, helst bör Sveriges bidrag vara ännu större. 

Med anledning av rapportens resultat vill vi rikta skarp kritik mot EU:s bistånd. I dag avsätter EU-kommissionen bara 3 procent av allt bistånd till grundutbildning och så lite som en tiondel av det stödet går till barn i konfliktdrabbade länder. Det är paradoxalt eftersom Louis Michel, EU:s biståndskommissionär, har sagt att utbildning skyddar barn från effekterna av en konflikt och att utbildning kan bryta en negativ cykel av konflikt och fattigdom. Som en av världens största biståndsgivare skulle EU kunna bidra mycket kraftfullt till förverkligandet av grundutbildning för alla barn om detta prioriterades högre. En del av det svenska biståndet kanaliseras dessutom via Europeiska kommissionen. Vi uppmanar därför biståndsminister Gunilla Carlsson att verka för att kommissionen ökar sitt utbildningsbistånd i allmänhet och utbildningsstödet till barn i konfliktdrabbade länder i synnerhet.

Det är märkligt att löften om resurser och uttalanden om vikten av utbildning inte långt tidigare har följts av handling. Det saknas nämligen inte kunskap om vilken betydelse stöd till utbildning har för att andra utvecklingsmål ska kunna förverkligas.

Utbildning är vad barn och föräldrar önskar. Rädda Barnen har mångårig erfarenhet av arbete i konfliktsituationer. Även i svåra krissituationer prioriterar barn och föräldrar utbildning högt. Utbildning ger hopp om en bättre framtid och det skapar skydd, trygghet och normalitet i en annars kaotisk tillvaro. Så här säger Deborah, 10 år, i södra Sudan: ”Om alla får utbildning så hjälper det så att färre slåss.”

Utbildning räddar liv. Bland barn till mödrar utan utbildning är barnadödligheten dubbelt så stor som bland barn till mödrar med minst tre års utbildning. Ungdomar som har gått ut grundskolan smittas av HIV i hälften så stor utsträckning som ungdomar utan utbildning.

Utbildning bidrar till fred och stabilitet. På samma sätt som stora grupper av ungdomar utan utbildning och utan framtidshopp bidrar till att skapa grogrund för våld och instabilitet leder tillgång till utbildning till motsatsen. Erfarenheterna från Rwanda, Sierra Leone och södra Sudan är entydiga på den punkten.

Utbildning bidrar till ekonomisk tillväxt. Inget land har någonsin uppnått ekonomisk stabilitet utan att först uppnått målet om utbildning för alla. Forskning visar att för varje år som flickor går i skolan ökar lönerna för kvinnor (och män) med cirka tio procent. Utbildade mödrar skickar sina barn till skolan, nyckeln för att bryta generationer av utanförskap. Flera internationella studier har visat på en tydlig koppling mellan tillgång till grundläggande utbildning och nationell tillväxt. Internationella Valutafonden har också visat att varje krona satsad på utbildning ger utväxling i form av förbättrad samhällsstyrning.

Sverige har en unik möjlighet och ett särskilt ansvar att ta täten, inte minst med tanke på det goda omdöme vårt utbildningsbistånd fortfarande får i olika sammanhang. Vi vill därför också uppmana biståndsminister Gunilla Carlsson att ta initiativ till ett gemensamt ställningstagande för höjt utbildningsbistånd i samband med den internationella givarkonferensen.

• Sverige och andra givare måste öka stödet till utbildning så att milleniemålen uppfylls. Det innebär att cirka 64 miljarder kronor, måste tillföras utbildningssektorn årligen i ett globalt perspektiv. Sverige måste föregå med gott exempel och omedelbart fördela mer resurser till utbildningsbistånd. En lägsta nivå är att Sverige bidrar rättvist till millenniemålen, vilket innebär att det svenska utbildningsbiståndet måste öka med minst 49 miljoner kronor.
• Sverige måste även öka den andel av utbildningsstödet som går till barn i konfliktdrabbade länder. I dag går enbart en femtedel till dessa mest marginaliserade barn. En mer rimlig fördelning är att hälften av alla nya resurser tilldelas barn i konfliktdrabbade länder där hälften av alla barn som inte går i skolan lever.
• Sverige måste inom Europeiska Unionen verka för att öka andelen av biståndet till utbildning i allmänhet och till barn i konfliktdrabbade länder i synnerhet.

Charlotte Petri Gornitzka, Generalsekreterare Rädda Barnen
Simon Cowell, Generalsekreterare International Save the Children Alliance