I en undersökning som Rädda Barnen genomförde tillsammans med Lunarstorm våren 2006 svarade varannan 18-årig pojke att han blivit utsatt för våld på stan. Hälften av alla tillfrågade ungdomar hade blivit hotade. Pojkar utsattes för våld på stan medan flickorna drabbades i hemmet och i kärleksrelationer. En tredjedel av de tillfrågade hade känt sig hotade på offentliga platser.

Många barn och unga blir utsatta för våld eller hamnar i miljöer där våld är ett accepterat sätt att lösa konflikter. Enligt personal inom vården så har gatuvåldet också blivit grövre. Sören Carlsson Sanz är vårdchef på Södersjukhuset i Stockholm:

– Jag ser att våldet blivit råare, brutalare och fegare. Slag mot huvud och ansikte är livsfarliga. Delar av skallbenet och ansiktsskelettet är tunt och går det riktigt illa kan man få en kraftig hjärnblödning som ger men för livet. En del tappar både talet och rörelseförmågan, och hamnar i rullstol. Eller så försvinner lukt, smak, hörsel och balans.

Rädda Barnen har pratat med ungdomar i årskurs fem och åtta om våldet på gatan. Hur ser de på saken? Hur vill de att man ska lösa gatuvåldet? Det är tuff läsning att ta till sig. Ska elva och fjortonåringar behöva ha uttänkta strategier för att slippa våld och hot? Så här beskriver några av dem vad de gör för att slippa rädslan:

»Är alltid beredd, uppmärksam. Allt kan hända, hoppas att jag har tur och oturen inte kommer.« (flicka, årskurs 5)
»Går med kompisar.« (pojke, årskurs 8)
»Aldrig gå ensam.« (flicka, årskurs 8)
»Stannar hemma.« (pojke, årskurs 8)
»Tänk på det värsta som kan hända så blir man mer rädd och aktar sig mer. Tänk inte på det positiva, jag kan ha fel.« (flicka, årskurs 8)

Barnen beskriver våldet som en del i vardagen. De ger många förslag; som att undvika att provocera, ha tålamod och lära sig att gå därifrån. Eller en sådan enkel sak som fler lampor i området där de bor och bättre lås i trappuppgångarna. De vill också ha fler fältassistenter, fritidsledare, samtalsgrupper och poliser. Kort sagt, barn och unga önskar sig fler vuxna i sin närhet.

Internationellt har Rädda Barnen sedan länge arbetat mot ungdomsvåld bland annat i slumområden i Brasilien. Det vi ser bland unga i Sverige idag påminner om det vi sett där. Boendesegregation, fattigdom och marginalisering ökar risken för att unga ska söka sig till olika typer av gäng för att få gemenskap, kompisar och respekt. Vi måste fråga oss vad som händer när unga inte längre har tilltro till det samhälle de växer upp i.

Därför vill Rädda Barnen under 2008 starta ett långsiktigt arbete för att förebygga och förhindra gatuvåld i Sverige. Vi börjar med ett pilotprojekt i Göteborg men vill komma igång på många fler orter i landet. Framförallt vill vi att de unga själva ska ha en röst med i laget och påverka hur vi bäst arbetar mot våldet.

Hjälp oss att stoppa våldet!
Enligt artikel 19 i FN:s konvention om barnets rättigheter har barnet rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld. Det är allas vår skyldighet att se till att så sker. För att nå resultat behöver Rädda Barnen ditt stöd. Både professionella och ideella insatser behövs. Gatuvåldet måste bekämpas på alla plan, lika mycket i riksdagen som i ditt eget kvarter.

Lars Carlsson
Chef för Sverigeprogrammet, Rädda Barnen