Ministern motiverar förslaget med att det är bäst för barnen.
Förslaget handlar om den lilla andel barn som i dag får stanna i Sverige enbart för att det inte går att hitta några anhöriga att skicka tillbaks dem till. De har alltså inte bedömts vara flyktingar eller ha andra skyddsskäl.

Alla flyktingbarn har rätt att återförenas med sin familj, och staten har skyldighet att göra vad den kan för att återförening ska bli möjlig. Att skicka barn som fått avslag på sin asylansökan till så kallade omsorgscentra i hemlandet låter kanske enkelt och till och med bra för barnet. Men det är en inhuman lösning på ett problem som inte skulle behöva finnas, om Migrationsverket följde den lagstiftning vi har.

Redan idag säger svensk lag att Migrationsverket ska börja söka efter familjen så fort ett ensamkommande barn söker asyl. Men det görs inte. I stället väntar man allt för ofta tills barnet fått nej på sin asylansökan. Först då börjar sökandet. Om man i stället följde lagen så kunde barn som får avslag skickas direkt hem till anhöriga. De som man inte kan hitta några anhöriga till, bör däremot få uppehållstillstånd även i fortsättningen.

Det vore oerhört inhumant att sända dessa barn till barnhem i hemländerna. De ensamkommande barnen i Sverige kommer främst från de konfliktdrabbade länderna Somalia, Afghanistan och Irak. Säkerhetsläget där har inte förbättrats utan förvärrats på sista tiden. Hur ska den svenska staten kunna tillgodose barnens rätt till trygghet och skydd? Och hur förhindrar man att människor som är ute efter att utnyttja och exploatera barnen, exempelvis människosmugglare, flockas kring barnhemmen?