Barnkonventionens 20-årsdag har uppmärksammats mycket den senaste veckan. Men trots att i stort sett alla världens länder kommit överens om att följa konventionen, finns det inget land som ansluter sig som inte också bryter mot den. Även Sverige kritiseras gång på gång av FN:s kommitté för barnets rättigheter, som är det organ som granskar staternas arbete med Barnkonventionen, bland annat för de stora skillnaderna mellan kommuner i vilken hjälp barn och unga i utsatta situationer kan få.
- När jag möter politiker och makthavare säger de alltid ”det är så viktigt att folk känner till barns rättigheter och vi har så mycket som är bra även om inte allt fungerar”, och då blir jag arg, för sen då? Det har gått 20 år, hur lång tid ska det ta innan man faktiskt följer konventionen? säger Sofia Zackrisson, ordförande Rädda Barnens ungdomsförbund.

Barns rättigheter kränks
Publiken på Rbuf:s seminarie på Mänskliga rättigheter-dagarna hade inga svårigheter att hitta exempel på hur barns rättigheter kränks i Sverige idag.
- Man kan se på asylprocessen. Migrationsverket tar inte hänsyn till barnen utan utgår oftast från faktorer som rör mannens/faderns situation. Jag har haft många ärenden där Migrationsverket sagt ”vi har utlänningslagen, det här är ju bara rekommendationer” när jag tagit upp Barnkonventionen, berättade en deltagare.
- Och så finns ju alla ekonomiska neddragningar på verksamhet som rör barn och unga, föreslog en annan i publiken.

Anpassning eller anslutning
När ett land ratificerat Barnkonventionen kan man välja mellan att anpassa landets nuvarande lagar till konventionen – transformation –  eller att införa alla konventionens artiklar som lagar – inkorporering. Sverige har alltså valt det förstnämnda alternativet. Vanligt förekommande argument mot att göra hela konventionen till lag är:

• I Sverige finns ingen tradition av att göra konventioner till lagar. Om man tar in en blir det snart aktuellt med fler och det blir svårt att förhålla dem till varandra.
• Många av Barnkonventionens artiklar är otydliga, vilket gör det svårt att veta hur de ska tolkas.
• Det bryter mot demokratin att ta in en internationell konvention i svensk lag.
• Barnkonventionen är ett vuxendokument som inte talar tydligt för barnen.

Lyckat genomförande i Norge
Men även listan med argument för en lagprocess är lång. Några av dem kan tas från ett närliggande exempel. Norge valde nämligen att både transformera och inkorporera Barnkonventionen och i en nyligen genomförd utvärdering visade det sig att kunskapen om barns rättigheter ökat markant i landet, både hos vuxna och barn. Dessutom har barnens rättsställning stärkts i och med att de oftare tillfrågas inför beslut och Barnkonventionen har också kommit in både som redskap och rättesnöre i den politiska planeringen. Kort sagt, man lever upp till konventionen på ett betydligt bättre sätt än till exempel Sverige.
- Det handlar om en attitydförändring och där kan man till exempel dra paralleller till aga-lagens införande i Sverige. Den visar ju att det går att förändra, sade Charlotta Öberg, Rbuf.