Barns rätt till skydd mot våld och övergrepp - som trafficking, fysiska och psykiska bestraffningar, barnarbete, barnsoldater, kvinnlig könsstympning och barnäktenskap -  kränks ständigt. Det är rättighetsbrott som skär genom geografi, klass, religion och kultur.
Berättelserna om missförhållanden är skrämmande i antal, och samtidigt är det bara de officiella rapporterna vi ens får höra. Många länder saknar helt system för att kunna förebygga, rapportera, undersöka och övervaka fall av våld mot barn och barnen själva vågar ofta inte berätta när de blivit utsatta, av rädsla för att inte bli trodda eller för att de ska utsättas för hämnd från gärningsmannen.

Förebygga, stöd och lagstiftning
Genom att kraftigt utöka verksamheten, både för att förebygga att barn utsätts för våld och övergrepp, liksom att de som drabbas får stöd efteråt, vill Rädda Barnen mellan 2010 och 2015 nå ut till 20 miljoner barn. Man satsar även på politisk påverkan för att få in barns rättigheter i officiella dokument och i länders lagstiftning. Att barnen själva blir medvetna om sina rättigheter, genom till exempel deltagande i barnrättsklubbar, är också viktigt.

Mahmoud och Mariama är två exempel på barn som fått hjälp via verksamheter inom barns skydd mot våld och övergrepp:

Mahmoud 15 år – Bouaké, Elfenbenskusten

   Mahmouds klasskamrater tittar på en föreställning med barn från det lokala samhället som handlar om aga och förödmjukande bestraffning. Det är också här som Mahmoud nu går i skolan.

“15-årige Mahmoud möter oss med ett leende när vi anländer till det av Rädda Barnen stödda centret för informell utbildning i hans samhälle – en delvis övertäckt utomhusplats med några bord och bänkar och en svart tavla lutad mot en plåtvägg. Mahmoud började gå till centret strax efter att han hoppat av den vanliga skolan.
- Min gamla skola låg så långt borta att jag ofta kom sent, eftersom jag var tvungen att gå dit. Läraren brukade slå mig för att jag var sen. Om det var något man inte förstod slog han en också, han tog sig aldrig tid att förklara, berättar han.
Mahmoud minns särskilt ett tillfälle när läraren slog honom på handen.
- Efter det slutade jag gå till skolan, jag var för rädd. Istället satt jag ute någonstans och väntade på att skoldagen skulle ta slut och då gick jag hem. Många av mina vänner gjorde samma sak.

Aga inte ifrågasatt
Fysisk och förödmjukande bestraffning är ett stort problem i Elfenbenskusten. Lärarna använder rutinmässigt aga, vilket också ses som fullt acceptabelt och något som, tills nyligen, överhuvudtaget inte ifrågasattes. Rädda Barnen har jobbat med lärare, elever och utbildningsmyndigheter för att utveckla regler och riktlinjer, utmejsla lärarnas roll och identifiera beteenden som inte ska vara tillåtna, inklusive aga och förödmjukande bestraffningar.

Engagerade utbildningsministern
Det politiska påverkansarbetet för att få dessa nya system godkända på regional nivå gick mycket bra, så därefter började Rädda Barnen arbeta direkt med nationella lärarförbund och utbildningsministeriet för att ta fram en nationell version. Utbildningsministern engagerade sig i frågan och nu är både riktlinjer och regelverk för lärare, och agaförbud, infört på alla Elfenbenskustens skolor. Det kompletteras också med utbildning för lärare om hur man kan arbeta utan kroppslig bestraffning av elever.

Litar på sin nya lärare
Mahmoud är glad över förändringen och litar på sin nya lärare, Konan, som inte slår honom.
- Jag har verkligen förändrat mitt sätt att jobba med barn, framför allt vad gäller fysisk bestraffning. Du utbildar inte ett barn genom att slå det, det gör du genom dialog, säger Konan.”

Mariama 11 år - Mamou, Guinea

"Det var en vanlig skolfest, en sådan som ska fyllas med roliga upplevelser och skratt. Men för 11-åriga Mariama blev det något helt annat.
- Läraren tog med mig ut, lade handen över munnen på mig, drog av mig kläderna och lade sig ner ovanpå mig, viskar hon och händerna skakar.
- Det gjorde så ont. Efteråt kunde jag inte säga något. Han sa åt mig att hålla tyst, annars skulle han se till att jag fick gå om ett år.

Flytta från platsen
För personalen på Sabou Guinée, en lokal organisation som stöds av Rädda Barnen, var det viktigaste att först och främst få bort Mariama från det ställe där hon blivit våldtagen. Efter att ha pratat med hennes föräldrar flyttades hon till Sabou Guinées närmaste center, där hon fick medicinsk och psykologisk hjälp. Man hjälpte också föräldrarna att anmäla förövaren, som sattes i häkte i väntan på rättegång.
- Folk, särskilt killar, retade mig. Om jag återvänder till byn kommer de att skratta åt mig igen. Jag föredrar att stanna här där jag inte är rädd, säger Mariama.
Efter att ha mobbats av sina klasskamrater var Mariama borta från skolan i flera veckor. Oro för hennes framtid fick personalen på Sabou Guinée att ta upp hennes fall med utbildningsministern. Förövaren avskedades tillslut och Mariama fick tillåtelse att börja på en annan skola, efter att hon tagit lektioner för att komma ikapp i undervisningen.

Brev till alla skolchefer
Men Saidou Diallo, regionchef för Sabou Guinée, var fortfarande inte nöjd.
- Vi slåss emot att förövare går fria. Att tysta ner det här fallet skulle fått andra att inte våga berätta att de utsatts för övergrepp, säger han.
Sabou Guinée lyckades få myndigheterna att skicka ut ett brev till regionens alla skolchefer för att varna dem för disciplinära åtgärder om något liknande skulle ske igen.
- Om Mariama hade hoppat av skolan hade våldtäktsmannen vunnit. Hon skulle ha intalat sig själv att det var bättre om hon höll tyst. Men vi lät honom inte vinna, säger Saidou Diallo."