Att alliansen och de rödgröna i mycket tycker lika vad gäller biståndet blev tydligt redan i partiernas inledande anföranden när alla, utom m, sade sig vara för 1 procent-målet, det vill säga att Sveriges bistånd ska vara 1 procent av BNI (bruttonationalinkomsten). V, s och mp förespråkade även olika varianter av extra buffertar för att biståndsinsatserna inte ska drabbas så hårt vid allmänna ekonomiska svängningar. M:s kritik av 1 procent-målet bottnade i samma orsak, att en fluktuerande konjunktur påverkar nivån för mycket. Men något konkret förslag på hur en fast struktur skulle kunna se ut presenterades inte under hearingen.

Klimatet - inom eller utom biståndet?
När det talades om klimatet blev skiljelinjen genast tydligare. Allianspartierna tryckte på klimatinsatserna som en viktig del av kommande bistånd, medan de rödgröna menade att sådana insatser borde få pengar utanför biståndspotten.
- Annars blir det som en dubbelbestraffning för människorna i Syd. Först skapar vi miljöproblemen i deras länder och sedan tar vi pengar från till exempel utbildningssatsningar där, till klimatåtgärder, sade Hans Linde (v).
- Klimatet är ju en del av millenniemålen, vilka biståndet utgår ifrån. Jag förstår inte varför vi skulle urskilja just de insatserna, replikerade Kerstin Lundgren (c).

Flyktingmottagande skrivs av
De rödgröna partierna framförde också mycket kritik över att regeringen tillåtit att kostnader för exempelvis det svenska flyktingmottagandet fått dras från biståndssumman (så kallade avskrivningar). M var å sin sida kritiska till att de rödgröna opponerar sig när man vill knyta bistånd till den ekonomiska styrningen av länderna.
- Att skriva in mänskliga rättigheter är inga problem, men lägger man till en skrivning om marknadsekonomi blir det ett väldigt liv. Men vi tror att det måste finnas, sade Christian Holm (m).

Hjälper eller stjälper?
Hearingens sista fråga kom från publiken och handlade om ifall det verkligen är någon mening med bistånd, om man inte snarare stjälper än hjälper? Här var partierna rörande eniga.
- Det finns naturligtvis biståndsprojekt som inte varit lyckade. Men när jag varit ute och rest har jag sett många exempel på mycket bra insatser. Och svenskt biståndsarbete har gott rykte ute i de aktuella länderna, vilket ju också betyder något, sade Bodel Ceballos (mp), och fick medhåll av Rosita Runegrund (kd), som också tog upp svårigheterna med att kommunicera insatser som över tid visat sig vara positiva:
- När jag var i Angola förra året fick vi många frågor om ”Varför kan inte Sverige göra det som ni gjorde förut?”. Det var ett stort utbildningsprojekt, som drevs där i slutet av 1980-talet och som man nu kan se har gett jättebra resultat. Men det är ju inget som finns på några papper och kan visas upp vad jag vet, sade hon.

Hearingen hölls i ABF-huset i Stockholm och anordnades av bland andra Rädda Barnen, Kvinna till Kvinna, Svenska Afghanistankommittén, Svenska Kyrkan, Forum Syd och Diakonia.

Publicerad 2010-05-20.