Jordbävningen i Haiti 12 januari dödade 200 000 människor och lämnade över en miljon hemlösa, hälften av dem barn. Skolsystemet kollapsade och hundratusentals människor har i desperation lämnat den hårt drabbade huvudstaden Port-au-Prince, vilket i sig ökat belastningen på de mindre samhällena utanför staden.
Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin var för några veckor sedan i Haiti och besökte bland annat bergsbyar dit många av flyktingarna begett sig.
- Människor har ställt upp och tagit emot folk från städerna i sina hem, men det har ju blivit ett väldigt tryck. De har fått börja äta av utsädet nu för att kunna föda alla, berättar hon.

Aldrig sett så mycket akut undernäring
Bergsresan gjorde det också väldigt tydligt för henne hur Haiti länge varit ett land utan tillräckliga resurser för befolkningen.
- Jag har jobbat i många u-länder men aldrig sett så mycket kvasiorkor och engelska sjukan. Barn med uppsvällda magar och hår som blivit blont av undernäring och 2-3-åringar som inte kunde gå därför att de fått så svag benstomme på grund av vitaminbrist. Det tar nästan ett år att bli så dålig, men det har ju förvärrats av katastrofen. De här barnen är oerhört i riskzonen.

Investera i barnen för framtiden
Hälften av Haitis befolkning är under 18 år, 40 procent under 14. För att kunna bygga upp och investera i Haitis framtid måste man alltså satsa på barn och unga. Här anser Elisabeth Dahlin att Sverige borde kunna göra mycket mer.
- Sverige och andra länder som ligger långt fram när det gäller biståndsfrågor skulle vara ännu tydligare och knyta återuppbyggnadsarbetet i Haiti till att ha barnen i fokus. Internationella samfundet har världens chans här att faktiskt se till att situationen för barn blir mycket bättre. Det kan vi se från insatsarbetet i till exempel Ache i Indonesien efter tsunamin, väljer man ett klart barnperspektiv så kan man förändra!

11,5 miljarder dollar
Återuppbyggnaden av Haiti beräknas kosta 11,5 miljarder dollar. Rädda Barnen har för närvarande 800 anställda på plats i landet och insatsarbetet – utdelning av mat, vatten, hushållsartiklar och presenningar till tillfälliga tältboenden, mobila sjukvårdskliniker, byggande av latriner och enkla duschmöjligheter, barnvänliga platser med mera - har hittills nått över 550 000 barn och familjer. Men mycket mer behövs och kommer att behövas.

Hindra smitta och bygga upp utbildning
På kort sikt handlar det om att försöka förhindra smittspridning i de trånga tältlägren, där bristen på rent vatten är stor och den kommande regnperioden innebär en stor risk för översvämningar och ytterligare försvårad hygien. En annan prioritet är att få ut mer plastväv för att ersätta de lakan som nu ofta är människors enda tak över huvudet, så att de kan hålla sig åtminstone någorlunda torra.
På längre sikt handlar det bland annat om att bygga upp ett utbildningssystem som nu även inkluderar de 50 procent av barnen som inte hade tillgång till skola innan jordbävningen. Likaså att arbeta med återförening av familjer och att få igång system för barns skydd mot våld och övergrepp, något som alltid ökar vid katastrofer.

Brev till biståndsministern
Inför Gunilla Carlssons medverkan vid konferensen i New York skickade Rädda Barnen ett brev till henne med uppmaningen att:
1. Se till att barns rättigheter och behov prioriteras.
2. Prioritera barns rätt till skydd, utbildning och hälsovård, både i det omedelbara och långsiktiga stödet.

För hela brevet se här.


Elisabeth Dahlin (trea från vänster) tillsammans med personal på en av Rädda Barnens mobila kliniker i Haiti.


Bristen på rent vatten är ett av de största problemen i katastrofens spår. Rädda Barnen har bland annat satt upp sådana här vattenstationer i anslutning till tältläger.