För många blev det ett uppvaknande. De vidriga och påträngande bilderna av övergrepp mot barn gjorde att man inte längre kunde värja sig. Det blev verkligt att sexuella övergrepp mot barn finns. I Interpols databas över barnpornografi fanns 2006 bilder av över 20.000 barn. Endast en bråkdel av barnen (färre än 500) var identifierade. Internet har också blivit den vanligaste kontaktvägen för vuxna som söker sexuella kontakter med barn. I en rapport från Brå, Brottsförebryggande rådet, konstaterades 2007 att 46 procent av flickorna i år 9 på högstadiet någon gång under året som gått kontaktats i sexuella syften av en person som de trodde eller visste var vuxen.

Goda intentioner utan konkreta åtgärder
Regeringen beslutade i oktober 2007 att underteckna Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. En konvention som också tar upp s k grooming (kontaktsökande med barn i sexuellt syfte). I samband med detta uttalade justitieminister Beatrice Ask ”att bekämpa sexuell exploatering av barn och sexuella övergrepp mot barn är ett prioriterat och viktigt arbete för regeringen.” Nu är det dags att Beatrice Ask visar att bekämpning av vuxnas sexuella kontakter med barn på Internet är prioriterat och viktigt också i konkret handling!

Bevismaterial går förlorat och brott preskriberas
På Rädda Barnen ser vi två tydliga exempel på att regeringen inte prioriterar övergrepp mot barn via ny teknologi. I Sverige är innehav av barnpornografi förbjudet sedan 1999. Men brotten är lågt prioriterade och polisen hinner inte med. Enligt IT-brottssektionen på Rikskriminalpolisen riskerar barnpornografibrott nu att preskriberas innan man hinner utreda. Regeringen bär ansvar för att säkerställa att det finns resurser så att utsatta barn inte än en gång sviks av vuxenvärlden. Att barnpornografibrott preskriberas är i sig allvarligt men det mest allvarliga är att bilderna kan vara bevis på sexuella övergrepp mot barn.

Många av bilderna visar grova sexuella övergrepp mot barn. Genom att studera bilderna finns en möjlighet att identifiera barnen. Om polisen ser bilderna för vad de är- bevismaterial om sexuella övergrepp mot barn! – ska de prioriteras helt annorlunda. Det är ett mardrömsscenario om övergrepp som kunnat stoppas har fortsatt i åratal för att polisen inte hunnit utreda.

Rädda Barnen har arbetat mot barnpornografi på Internet sedan slutet av 1999 via främst Rädda Barnens Hotline. Vår internationella kunskap och erfarenhet finns samlad i rapporten Visible Evidence – Forgotten Children.  Den rapporten är utgiven av sex europeiska Rädda Barnen organisationer. I rapporten försöker vi sätta fokus på barnen bakom de ”barnpornografiska” bilderna. Bilderna är viktiga för att de är bevismaterial om sexuella övergrepp mot barn. Genom att gå ifrån termen barnpornografi och istället kalla dem för övergreppsbilder av barn beskriver vi verkligheten bättre. Det handlar om att lägga fokus på offret och inte på förövaren!

Lagstiftning mot grooming dröjer
Ytterligare ett exempel på att regeringen inte prioriterar övergrepp via ny teknologi är att lagstiftningen mot vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte dröjer.

Den 1 juli 2008 kunde Sverige ha fått en lagstiftning mot vuxnas kontakter via Internet med barn i sexuellt syfte, så kallad grooming. Vuxna som, ibland helt öppet, ibland anonymt eller med en låtsad identitet, försöker förmå barn och unga att delta i sexuella aktiviteter. Genom att t ex visa sig nakna i en webbkamera, eller komma till ett möte i verkliga livet.

I en departementsskrivelse våren 2007 (DS 2007:13) föreslog riksåklagare Fredrik Wersäll att det ska vara straffbart att ha kontakt med barn om syftet med kontakten är att begå ett sexualbrott enligt 6 kap. brottsbalken mot barnet. Straffansvar ska inträda redan på kontaktstadiet. Rädda Barnen välkomnade förslaget. Vi är övertygade om att en lagstiftning mot grooming skulle vara ett kraftfullt stöd för det brottsbekämpande arbetet mot sexuella övergrepp mot barn på nätet.

För Rädda Barnen är grooming-fenomenet inte vare sig nytt eller okänt. Vi har stött på det i mängder av möten med barn och unga i skolan, i vårt aktiva arbete för att stoppa och störa barnpornografin på nätet, i mängder av telefonsamtal och också i mötet av drabbade barn via Rädda Barnens Kriscentrum. Många barn känner sig oerhört lurade och mår väldigt dåligt efter de övergrepp de utsatts för. De kan berätta om långa kontakter på nätet där de känt sig bekräftade och sedda av en vuxen. Men kontakterna mynnar ut i sexuella kontaktförsök och övergrepp och barnen blir svikna.

Lagstiftningen skulle enligt riksåklagarens förslag träda i kraft 1 juli 2008. Men regeringen har ännu inte lagt fram något lagförslag. Det ser Rädda Barnen som mycket olyckligt. Det är bråttom. Även om lagstiftning inte löser alla problem är det oerhört viktigt att samhället kraftfullt markerar att det inte accepterar att barn utsätts för sexuella inviter och kontaktförsök från vuxna vare sig på Internet eller på andra platser.