Det visar en kartläggning om förekomsten av våld mot barn i Sverige, som nyligen överlämnades till folkhälsominister Maria Larsson. Studien är gjord av stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstad Universitet.

Den aktuella studien är en uppföljning av en liknande undersökning av barnmisshandel i Sverige som gjordes år 2000. Via enkäter har man frågat föräldrar och barn om deras erfarenheter av och attityder till kroppslig bestraffning. Andelen föräldrar som rapporterar att de knuffat, huggit tag i eller ruskat om sitt barn har nästintill fördubblats sedan år 2000. Den största ökningen gäller föräldrar till de allra minsta och mest skyddslösa barnen. De barn som man absolut inte får skaka. För barn i åldern 0-1 år är ökningen hela fem gånger.

Att skaka små barn kan få förödande följder. Följderna av shaken baby syndrom är allvarliga och bestående skador som kan ge utvecklingsförsening, krampsjukdom, beteendestörningar och blindhet. Varje år dör spädbarn efter att ha skakats av en förälder.

Ingen ökning av misshandeln enligt skolbarn
Under senare år har antalet polisanmälningar om barnmisshandel ökat kraftigt i Sverige. Men sammanställningen av barnens svar i studien visar inte att fler har blivit slagna. Mellan 1980 och 2000 minskade antalet barn som ofta blev fysiskt bestraffade. Det är fortfarande mellan en och två procent av barnen som uppger att de blivit slagna många gånger av sina föräldrar under ett år. Sedan 80-talet har tre till fyra procent av barnen uppgett att de någon gång har utsatts för allvarlig fysisk bestraffning.

Redan utsatta barn blir oftare slagna

"Föräldrar ska göra så att barnen
    känner sig trygga överallt.”

”Om barnet inte har det bra måste
    föräldrarna hjälpa barnet.”

Exempel från 7-9-åringars svar på frågan ”Hur ska en bra förälder vara?” i en studie från Rädda Barnen i Umeå

Studien från Allmänna barnhuset och Karlstads universitet lyfter fram en rad grupper av barn som löper större risk än andra att bli utsatta för kroppslig bestraffning. Den allra största riskfaktorn är att barn växer upp i ett hem där det förekommer våld mellan föräldrarna. Det finns också starka samband mellan alkohol och fysisk bestraffning. Andra utsatta grupper är:

• Barn under sex år
  
• Barn i familjer med svag ekonomi
  
• Utlandsfödda barn
  
• Barn med långvarig sjukdom eller handikapp

Man kan alltså säga att de barn som behöver extra mycket stöd och hjälp av sina föräldrar är de som oftast blir slagna hemma. Och av de barn som svarar att de blivit slagna kände en fjärdedel att de inte hade någon vuxen att anförtro sig åt.

Rädda Barnen arbetar för att:

• Alla barn som misshandlats ska få komma till ett Barnahus.
  Barnahus är en metod för att ge barnet en barnvänlig, rättssäker utredning och samlat stöd. Barnahusen har skapats för att komma tillrätta med bristerna i utredning och omhändertagande av barn som utsatts för våld och övergrepp. Det finns på försök på sex platser i Sverige och på ytterligare några platser men det är långt kvar tills alla barn kan få denna möjlighet.
  
• Det ska införas en garantinivå för kommunens åtaganden för barn som riskerar att fara illa.
  Varje kommun ska kunna erbjuda lättillgänglig, öppen, förebyggande verksamhet för alla barn, till exempel genom familjecentraler. De familjecentraler som finns i många kommuner gör det möjligt för både föräldrar och barn att få stöd där de bor. På en familjecentral kan representanter från socialtjänsten, förskola och hälso- och sjukvården samarbeta för att tidigt upptäcka tecken på barnmisshandel och familjer i riskzon. De kan erbjuda lättillgängligt stöd för både föräldrar och barn i form av t ex samtal, utbildning, information och även slussa vidare till andra instanser vid behov.