Kommunerna tolkar skollagens skrivningar om avgifter i skolan på mycket olika sätt, det visar en ny undersökning från Rädda Barnen där både kommuner och föräldrar tillfrågats. Var tredje förälder har varit med om att skolan bett om pengar det senaste året. Dessa föräldrar har ombetts betala i genomsnitt 2,6 gånger under året, och medelsumman är 228 kronor.
I skollagen står det att ”enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna” får förekomma. I rapporten ”Medtag matsäck och busspengar” blir det uppenbart att kommunerna tolkar skollagen på mycket olika sätt. Oavsett avgifternas storlek strider de både mot principen om en kostnadsfri grundskoleutbildning och Barnkonventionen och leder till särbehandling av de många barn om lever i ekonomisk utsatthet.
240 000 barn, eller 12.6 procent, lever idag i ekonomisk utsatthet i Sverige. Att tvingas tacka nej till skolaktiviteter för att man inte har råd väcker skam och skuld: ”Man vågar inte prata om det och istället säger, nä jag tycker inte om att åka skidor”. Fjortonårig pojke i Uppsala.
– Känslan av att hamna utanför kan vara lika stark oavsett om barnet helt får avstå från en aktivitet, hänvisas till ett kostnadsfritt alternativ eller måste be att skolan gör undantag från avgifter för att de inte har råd. Alla barn har rätt till en kostnadsfri grundutbildning, säger Eva Svedling, sektionschef på Rädda Barnens Sverigeprogram.
För att undvika att skolorna tolkar skollagen på olika sätt och tänjer på gränserna för en avgiftsfri grundskola vill Rädda Barnen att den obligatoriska grundskolan ska vara helt avgiftsfri. Det innebär att skollagen ska vara tydligt med att inga avgifter får förekomma. Rädda Barnen anser också att kommunerna inte behöver vänta på en ny skollag. Skolornas huvudmän kan visa vägen genom att anta egna riktlinjer som tydligt säger att avgifter inte får tas ut i grundskolan.