Rädda Barnen har sedan länge drivit frågan om att barn utan uppehållstillstånd ska ha samma rätt till skolgång som andra barn. Rädda Barnen välkomnar därför utredningens förslag att barn som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd och som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning, ska ha rätt till skolgång.

Rädda Barnen anser dock att utredningens förslag på förändringar endast kan ses som ett steg på vägen mot att uppfylla barnkonventionens grundläggande krav när det gäller barns rätt till utbildning. Förslaget omfattar inte barn utan uppehållstillstånd som inte uppfyller de uppställda kriterierna. Barn som i lika stor utsträckning lever utanför samhället och under likvärdiga omständigheter faller utanför förslaget. Detta gäller barn som inte sökt uppehållstillstånd i Sverige, barn vars tillfälliga uppehållstillstånd löpt ut och barn vars avvisnings- eller utvisningsbeslut preskriberats.

Utredningens resonemang om vilka stora påfrestningar det innebär att leva gömd, och att barnen inte själva valt sin livssituation, gäller i lika stor utsträckning för dessa barn.

Sverige har tidigare fått kritik av FN:s barnrättskommitté för att barn utan uppehållstillstånd och gömda barn inte haft rätt till skolgång och därför uppmanat till ändring i frågan. Rädda Barnen konstaterar att även utredarna själva ställer sig frågan om den nu föreslagna regleringen är tillräcklig för att upprätthålla barnkonventionens krav. De utesluter inte att Sverige även fortsättningsvis kan komma att kritiseras av barnrättskommittén.

Vem informerar barnen om deras rättigheter?
Rädda Barnen anser att det är mycket viktigt att den kommande regleringen utformas så att barnen verkligen i praktiken kommer att kunna tillgodogöra sig rätten till utbildning. En förutsättning för detta är att familjer vågar skicka sina barn till skolan utan rädsla för att det skulle leda till att avvisnings- eller utvisningsbeslutet verkställs. Rädda Barnen ställer sig därför frågande till om de föreskrifter som enligt utredningen håller på att utformas inom Rikspolisstyrelsen är tillräckliga för att säkerställa att barn aldrig hämtas för att verkställa beslut om avvisning eller utvisning i eller på väg till och från skolan. Rädda Barnen har sedan tidigare framfört krav på att liknande föreskrifter ska utformas i nära samarbete med aktörer med särskild barnkompetens. I utredningen anges vidare att det kan finnas anledning att ändra bestämmelsen i utlänningsförordningen, så att det klart framgår att inte skolstyrelsen har någon skyldighet att underrätta polisen om gömda barns personuppgifter när de skrivs in i skolan. Rädda Barnen välkomnar en sådan ändring.

För att barnen ska kunna tillgodogöra sig sina rättigheter är det givetvis en förutsättning att de känner till dem. Utredningen ger inga svar på vem som ska vara ansvarig detta, utan lämnar frågan efter att ha konstaterat att frivilligorganisationer, bland annat Rädda Barnen, har system för informationsspridning. Rädda Barnen anser inte att en sådan viktig uppgift kan överlämnas helt till det civila samhället utan bör i första hand ligga hos det offentliga. I sammanhanget bör även påpekas att den s.k. hjälplinje som nämns i utredningen (Rädda Barnens projekt ”Utan papper”) är ett tidsbegränsat projekt på vilket framtidens informationsspridning alltså inte kan hängas upp.

För mer information
Kontakta Monica Jacobson,
monica.jacobson@rb.se