Utredningen om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete
Rädda Barnen har av Kultur- och Utbildningsdepartementet beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet (SOU 2006:75) Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete.
Sammanfattning
- Rädda Barnen välkomnar delegationens uppdrag och slutsatser och ser positivt på att betänkandet innehåller resonerande texter. De kan ge inspiration till fortsatta studier.
- Rädda Barnen anser att den första och största konsekvensen och förändringen i ett medvetet genus- och jämställdhetsarbete i förskolan är för den enskilda pojken och flickan. Det är anmärkningsvärt att kommittéförordningen inte tar upp det som ett konsekvensområde.
- Rädda Barnen anser att barnens åsikter kunde ha framkommit ännu tydigare i slutbetänkandet och att det är viktigt att barnens åsikter ligger till grund för det kommande arbetet.
Rädda Barnen vill tillägga och poängtera att för att uppnå kunskap, spridning och fördjupning inom området jämställdhet så är det en styrka om:
arbetet sker på alla nivåer i samhället. Alltifrån de som beslutar om lagar och förordningar, till dem som möter barnet i dess vardag, och naturligtvis barn och ungdomar själva.
- jämställdhet och genuskunskap genomsyrar lärarutbildningen med utgångspunkt i Barnkonventionen.
- huvudmännen möjliggör deltagande i nätverk och liknande för genuspedagoger i förskolan.
- Barnkonventionen blir en angelägenhet för alla som bedriver högskoleutbildning, inte bara för de högskolor som direkt utbildar i yrken som väsentligen kommer att arbeta med barn.
I Regeringsbeslut I:77, 2005-12-15 anmodades samtliga universitet och högskolor att redogöra för sina insatser att inordna Barnkonventionen i olika yrkesutbildningar. Det är viktigt att man sammanställer och drar slutsatser av dessa redovisningar.
Rädda Barnen föreslår att:
- man från centralt håll dvs. både från stat och kommun initierar och prioriterar kompetensutveckling inom genus- och jämställdhetsområdet för alla anställda i förskolan.
- Skolverket skall göra inspektioner i förskolan och att inspektionerna skall gälla såväl den kommunala som den enskilda förskolan. Informationen skall hämtas direkt i den vardagliga verksamheten inte som idag via huvudmannen. Jämställdhetsperspektivet skall genomsyra inspektionsbesöken. Det gäller både i bedömningsarbete och i redovisningsarbetet.
- Ledarskapet i förskolan skall regleras i lag. Ledarskapet i förskolan skall jämställas med skolans ledarskap. För att vara ledare i förskolan och ansvara för så många barns utveckling behövs en bred kunskap.
- Begreppet ”värdegrund” är otydligt och Rädda Barnen föreslår därför att begreppet ersätts med ”Demokrati och Mänskliga rättigheter”.
- Att en delegation likt denna om förskolan tillsätts för skolan för att öka möjligheterna att sätta jämställdhetsarbetet i skolan i fokus.
4:4 Jämställdhetsarbete i praktiken
Analysen av barnkonventionen har visat att principerna i konventionen inte kan användas som enkla regler som alltid har tydliga svar. Det handlar om bedömningar och tolkningar där det är viktigt att debatten tas upp. Om man inte tar reda på hur det ser ut och vilka konsekvenser en insats kan få för pojkar respektive flickor, kan man omedvetet förstärka diskriminerande strukturer och attityder. Att arbeta utifrån ett könsperspektiv kan förhindra att diskriminering uppstår. Rädda Barnen anser att det är viktigt i varje insats eller åtgärd som gäller barn att särskilja mellan pojkars och flickors behov, mellan flickors respektive pojkars roller, mellan arbetsuppgifter, ansvarsområden, relationer och fritid, mellan flickors och pojkars tillgång till och kontroll över resurser.
Rädda Barnen ser därför positivt på att betänkandet innehåller resonerande texter som kan ge inspiration till fortsatta studier och att myndigheten för skolutveckling får i uppdrag att överta ansvaret för de projekt som delegationen beviljat medel till för att följa upp och utvärdera arbetet. Detta för att sedan kunna utarbeta strategier för att bättre kunna överföra kunskapen inom genus och jämställdhet som finns inom förskolan till det övriga skolsystemet.
Rädda Barnen är positiv till delegationens förslag och skulle gärna se att jämställdhetsarbetet i skolan också sätts i fokus. Vårt förslag är att en delegation likt den för förskolan tillsätts.
5. Värdegrund och genus
En viktig uppgift för förskolan är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Förskolan skall också tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar (Lpfö 98).
Rädda Barnen anser att begreppet ”värdegrund är otydligt och abstrakt på samma sätt som delegationen uttrycker sig. Rädda Barnen föreslår därför att begreppet ersätts med ”Demokrati och Mänskliga rättigheter”.
6. Organisation och styrdokument
Rädda Barnen anser att det saknas diskussioner för att nå fram till kunskap, förståelse och samsyn och ett integrerat arbetssätt utifrån ett rättighetsperspektiv. Icke-diskriminering, antirasism, mångkulturalism och ett globalt perspektiv borde prägla både läroplaner och kursplaner.
I enlighet med ovanstående synsätt stöder Rädda Barnen delegationens förslag om att alla förskolor såväl de med kommunal huvudman som de med enskild huvudman har skyldighet att följa förskolans läroplan Lpfö 98, och att utveckla jämställdhetsarbetet.
Vidare att Myndigheten för skolutveckling får i uppdrag att bedriva ett aktivt arbete för att informera, huvudmän, föräldrar och anställda om läroplanens bestämmelser om jämställdhet i förskolan. Det gäller att förändra attityden hos alla inblandade, alltifrån dem som beslutar om lagar och förordningar, till dem som möter barnet i dess vardag, och naturligtvis barn och ungdomar själva. Arbetet med att förbättra villkoren för barn måste bedrivas på alla nivåer i samhället. Men det är staten som skall hållas ansvarig för att upprätthålla och genomföra barnets rättigheter.
Rädda Barnen är glad över förslaget att Skolverket får i uppdrag att se över sina inspektioner så att jämställdhetsperspektivet kan genomsyra den inspektionsverksamhet som gäller förskolan. Rädda Barnen föreslår att ordet kan ersätts med skall. Meningens lydelse skulle vara då vara: Skolverket får i uppdrag att se över sina inspektioner så att jämställdhetsperspektivet skall genomsyra den inspektionsverksamhet som gäller förskolan. Det gäller både i bedömningsarbete och i redovisningsarbetet.
När det gäller Skolverkets inspektioner av förskolan så anser Rädda Barnen att förskolan skall likställas med skolan. De små barnens vardagskvalitet är lika viktig som de äldre barnen. Rädda Barnen anser att Skolverket skall göra inspektioner även i förskolan. Inspektioner skall gälla såväl den kommunala som den enskilda förskolan. Informationen skall hämtas direkt i den vardagliga verksamheten inte som idag via huvudmannen.
7. Personal i förskolan
Rädda Barnen är positiv till delegationens förslag att huvudmännen måste bli bättre på att synliggöra och prioritera kompetensutveckling inom genus- och jämställdhetsfrågor. Men med tanke på att det finns ett stort behov av en ökad kunskap inom detta område skulle Rädda Barnen vilja att man från centralt håll dvs. både stat och kommun initierar och prioriterar kompetensutveckling inom området. Rädda Barnen vill även poängtera vikten av att huvudmännen möjliggör deltagande i nätverk för genuspedagoger i förskolan. Regeringen har också möjlighet att följa upp intentionerna med genuspedagogutbildningen genom att uppmuntra kommunerna att bättre ta till vara den kunskap som redan finns. Alltför många utbildade genuspedagoger vittnar om att deras kompetens inte tas till vara på bästa sätt.
8. Utbildning
Rädda Barnen anser att det är av största vikt att inventera pågående forskning och att samordna nätverk av forskare och forskningsmiljöer för att belysa och problematisera begreppet jämställdhet ur ett tvärvetenskapligt synsätt. Rädda Barnen ser det som ytterligare ett steg att försöka flytta fram positionerna för att förverkliga de intentioner som konventionen har om att samhället ska ha en helhetssyn på barn. Enligt artikel 2 i FN:s barnkonvention är det varje pojkes och flickas rättighet att få utvecklas utan begränsningar utifrån stereotypa könsrollstraditioner. Jämställdhetsarbetet skall bidra till att flickor och pojkar kan välja sin framtid utifrån kunskap, erfarenhet och intressen. Studenterna behöver också få konkreta redskap i hur man arbetar med konventionen. Rädda Barnen anser att det är angeläget att Barnkonventionen blir en angelägenhet för alla som bedriver högskoleutbildning, inte bara för de högskolor som direkt utbildar i yrken som väsentligen kommer att arbeta med barn.
Genusforskning och jämställdhetsutbildningar bör i ett bredare perspektiv införliva kunskaper om Barnkonventions anda i all undervisning. I Regeringsbeslut I:77, 2005-12-15 anmodades samtliga universitet och högskolor att redogöra för sina insatser att inordna Barnkonventionen i olika yrkesutbildningar. Rädda Barnen anser att det är viktigt att man sammanställer och drar slutsatser av dessa redovisningar.
En av texterna i examensordningen för lärarexamen bör ändras från ”-inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen till att inse betydelsen av genusordningen" i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet. Lärosätena där man utbildar personal till arbete i förskolan måste också efterfråga och prioritera genuskompetensen vid nyrekrytering och kompetensutveckling av personal.
Delegationens bedömning och förslag är bra när det gäller utvecklingen av den statliga rektorsutbildningen. Men Rädda Barnen anser att ledarskapet i förskolan skall regleras i lag. Ledarskapet i förskolan skall jämställas med skolans ledarskap. För att vara ledare i förskolan och ansvara för så många barns välbefinnande behövs en bred kunskap.
9. Konsekvenser av förslagen
För att delegationens förslag skall få tyngd och förankring i den praktiska verksamheten är det viktigt att politiker, ledare och pedagoger i kommunerna har en gemensam tydlig vision. Jämställdhet måste ses ur ett barnrättsperspektiv. Det handlar ytterst om vilket samhälle vi vill skapa och om att alla ska få finnas med och vara delaktiga. Staten har det yttersta ansvaret för att genomföra de rättigheterna som erkänns i Barnkonventionen. Staten skall också vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra rättigheterna.
Stockholm den 27 februari 2007
Anders Holfve
Tf generalsekreterare