I Barnkonventionen finns ett antal artiklar som beskriver vad varje land måste säkerställa för att dessa strukturer ska finnas på plats. Det är artiklarna 4, 42 och 44.6 och de kallas tillsammans för de generella åtgärderna för genomförandet av barnkonventionen. FN:s kommitté för barnets rättigheter har publicerat en så kallad "general comment" om hur dessa ska tolkas.

Rädda Barnen arbetar med god samhällsstyrning genom att rapportera till FN:s kommitté för barnets rättigheter om konventionens efterlevnad i Sverige, genom ett EU-projekt, Bra beslut för barn, där vi har tittat på hur dessa åtgärder efterlevs på nationell nivå och i fyra kommuner i Sverige, Italien, Litauen, Rumänien och Storbritannien, samt på EU-nivå.

Barnkonventionen som svensk lag
Rädda Barnen arbetar också för att Barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lag, dvs att hela konventionen ska finnas som en lag. Vi anser att det skulle innebära att Barnkonventionen skulle användas mer och på ett bättre sätt när beslut fattas på nationell, landstings- och kommunal nivå. Den skulle också kunna åberopas på ett bättre sätt i domstolar och det skulle bli tydligare för myndigheter att de måste beakta barnkonventionen i sitt arbete. I Norge har Barnkonventionen inkorporerats, med väldigt positiva resultat.

Hittills har 5 av riksdagspartierna ställt sig bakom förslaget: folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet. Detta innebär att det idag finns en riksdagsmajoritet för att göra Barnkonventionen till svensk lag, men ännu har inte så skett.