Skolan kan erbjuda fasta rutiner och i bästa fall en trygg plats för barnen. Genom praktisk undervisning i skolan kan barnen också få lära sig hur de ska skydda sig från odetonerade bomber och från sjukdomar. Men många barn känner rädsla för att börja skolan igen och har svårt att koncentrera sig på skolarbetet.

Rädda Barnen har intervjuat några barn från två olika skolor i Gaza.

"Jag är väldigt rädd för att gå till skolan igen"
Amal Abdul Bari är 11 år och går i That Sawary flickskola. Hon bor med sin mamma och pappa och två systrar och tre bröder i nordvästra Gaza City. Amal ville tidigare bli journalist men efter kriget vill hon bli läkare för att kunna hjälpa skadade människor.
- Jag var väldigt rädd under kriget. Granatbeskjutningen var mycket nära vårt hem. Vi tvingades lämna vårt hem under två veckor eftersom det var för farligt att bo kvar. Det kändes bättre att vara därifrån, bort från bombandet. Men nu har vi flyttat hem igen.
- Jag vet inte om min skola kommer öppna på lördag för det är ingen skola längre. Jag är väldigt rädd för att gå till skolan igen för när jag var där och skrev examensprov blev byggnaden precis intill beskjuten. Explosionen inträffade bara några meter bort och jag blev livrädd. Jag kommer aldrig gå ensam till skolan som jag gjorde tidigare. Jag kommer be min pappa, mamma, bror eller syster att följa med mig till skolan eftersom jag är rädd för att gå dit själv. Igår slog jag upp mina skolböcker och försökte plugga men jag lyckades inte läsa ett enda ord.

"Jag är inte redo för att börja skolan igen"
Mohammad Adallah är 15 år och går i Quasina pojkskola. Han har tre systrar och två bröder.
- Rädslan fanns överallt. Jag hörde explosioner alldeles i närheten. Det var många bomber och granatattacker runt vårt hus.
- Min skola är förstörd och jag är inte redo för att börja skolan nästa lördag. Kanske kan jag börja igen om en eller två veckor. Jag har inte längre samma känslor för skolan och jag har inte samma längtan att öppna mina skolböcker igen.

"Jag har inga skolkläder att ta på mig"
Feda Adu Hajeb är 17 år. Hon bor med sin mamma och pappa och tio systrar och tio bröder Elatatra-området nära den nordvästra gränsen. Feda och hennes familj lämnade sitt hem för mer än två veckor sedan när Israeal inledde sin markoffensiv. Feda vill bli lärare hon blir stor.
- När vi lämnade vårt hem, lämnade vi allting. Första natten sov vi i en park nära Gaza City. Andra natten sov vi på gatan. Tredje natten sov vi på ett sjukhus och sen fick vi komma till en flyktingförläggning i norr. Förläggningen är egentligen en skola som FN står bakom.
- Jag är inte redo för att börja skolan igen nästa lördag av flera anledningar. Delvis på grund av rädslan jag känt de senaste två veckorna. Jag är inte beredd psykologiskt att gå till skolan och träffa mina klasskompisar igen - jag bor i en förläggning och har inga skolkläder att sätta på mig. Vi lämnade mina kläder och skolböcker hemma i vårt hus. Nu har jag ingenting.

Foton: Eman Mohammed/Save the Children