Birgitta Gälldin är psykolog och arbetar för Rädda Barnens beredskapsstyrka. Hon har lång erfarenhet av att möta barn i krig och katastrofer. Här nedan kan du läsa en intervju med henne.

Hur drabbas barn av att vara med om en katastrof eller leva där det pågår en militär konflikt?
- Först och främst förlorar barnet sin trygga vardag, vilket i sig får olika följder för barnet beroende på hur gammalt det är. Vardagen försvinner. Hemmet kanske är förstört, skolan borta, vänner och husdjur kan ha dött. Ofta är föräldrarna i chock vilket gör att barnets trygghet försvinner ur alla aspekter. Om familjen hamnar i flyktingläger försvinner också privatlivet och de sociala normerna försvagas, vilket leder till osäkerhet för barnet. Barn kan till och med bli helt ensamma om deras föräldrar dött eller försvunnit i kaoset efter en katastrof eller vid en hastig flykt från stridigheter. 

Hur mår barn i den här situationen?
- Reaktionerna kan vara olika. De lite äldre barnen blir ofta utåtagerande och visar ilska. Yngre barn kan bli inbundna och passiva. Små barn kan också börja tro att det som hänt är deras fel, de tar på sig skulden för det som hänt. Många barn regredierar, de kan till exempel börja kissa på sig.
 
Vilka följder får det för barnen?
- Det påverkar barnen både fysiskt och psykiskt. En del får svårt att sova, andra sover alldeles för mycket. De kan få ont i magen och de får mycket svårt att koncentrera sig. Att lära sig nya saker är svårt.
Barnen blir också lättare sjuka eftersom immunförsvaret försvagas när man mår psykiskt dåligt. När föräldrarna mår dåligt orkar de inte ta hand om sina barn och då lämnas barnen åt sig själva, vilket kan få olika följder.

Kan du ge några exempel? 
- De små barnen kan ju skadas när ingen ser till dem, de kan stoppa saker i munnen och få i sig giftiga saker eller riskera att kvävas. Större barn som inte har föräldrarnas omsorg eller blivit ensamma, kan helt enkelt hamna i situationer som är farliga. De kan plockas upp av andra vuxna som utnyttjar dem sexuellt eller för bort dem. Trafficking drabbar många barn i spåren av krig och katastrofer. I samband med detta kan de drabbas av hiv, flickor kan bli gravida. Vid militära konflikter är det inte ovanligt att barn tvingas att strida som barnsoldater eller hålls fångna för att sköta soldaternas hushållssysslor och passa deras barn. Fångna flickor blir "hustrur" och utnyttjas sexuellt av soldaterna.

Vilket stöd kan Rädda Barnen ge drabbade barn?
- Vi upprättar trygga barnvänliga platser, till exempel i flyktingläger vid militära konflikter eller på uppsamlingsplatser efter naturkatastrofer. Det viktigaste vi kan göra när vi möter barn i kris är att ge dem struktur. Barnen får komma till den trygga barnvänliga platsen och göra saker vid bestämda tider, träffa samma, trygga vuxna personer, får leka och ha roligt en stund. Det är mycket viktigt att barnen får röra på sig och att de får vara med och planera aktiviteter, om de vill.

Barnen ska också ges möjlighet att prata om vad de varit med om, om de behöver det. Det viktigaste vi gör är att ge barnen struktur och trygghet, med trygga, lyssnande vuxna, i en annars kaotisk och osäker tillvaro. Läs mer om psykosocial utsatthet i krig och katastrofer.