Förord

Fotot föreställer Eglantyne Jebb, Save the Childrens grundare.

Över ett år har nu gått med en världsomfattande pandemi som mer eller mindre påverkar allt vi gör. Ytterligare ett år av ett barns liv. Ett år då livet har satts på paus på ett eller annat sätt. För ett barn är livet här och nu, och ett år är ofta en väldigt lång och oöverskådlig tid.

I början av mars 2020 var spridningen av covid-19 i Sverige ett faktum, och vi på Rädda Barnen ställde om organisationen till krisberedskapsläge. En övergripande riskanalys av programverksamheten gjordes och åtgärder vidtogs för att möta ökade risker för våra målgrupper. Vi såg att våra ordinarie verksamheter var viktigare än någonsin. Men vi såg också behov av att starta upp ny verksamhet. Medan stora delar av samhället stängdes ner eller började gå på lågvarv, accelererade vi istället. Vi visade tydligt att Rädda Barnen aldrig pausar.

På kort tid växlade vi upp, ställde om och startade nya verksamheter för att svara på de behov som uppkommit med pandemin.

En kartläggning som Rädda Barnen presenterade i april visade att flera av våra målgrupper, som barn och barnfamiljer som lever i socioekonomisk utsatthet eller migration, drabbades hårt av pandemins konsekvenser. Vi såg också att många hade stora utmaningar att följa restriktionerna. Viruset har drabbat hela samhället på ett eller annat sätt, men de som drabbats hårdast är de redan mest utsatta.

Många föräldrar till de barn vi arbetar medarbetar inom samhällsbärande- eller serviceyrken som inte möjliggör distansarbete vilket innebär en stor risk att exponeras för smitta. Några av de ekonomiska konsekvenserna av virusspridningen som kartläggningen visade och som drabbade våra målgrupper var ökad arbetslöshet, vräkningar och strukturell bostadslöshet.

Bland våra målgrupper är det många som delar boende, inte bara med föräldrar, utan även med mor- och farföräldrar. Då är det svårt att isolera sig och följa rekommendationer, och smitta riskerade därmed att spridas. Barn hölls hemma från skolan eftersom familjer var rädda att de skulle ta med sig smitta hem. Generationsboende gör också att barn bor i trångboddhet och det blev svårt att få studiero vid distansundervisning. Många barn saknar också teknisk utrustning för att klara av undervisning hemifrån.

När familjer isolerades och barn slutade att gå till skolan, ökade också barnens utsatthet för våld. Rädda Barnen arbetar för att barn så tidigt som möjligt ska bli medvetna om kroppens värde och omhur de kan säga eller visa ja och nej till fysisk kontakt. För många unga som lever under hedersförtryck och som på grund av distansundervisning är hemma mer, har kontrollen från familj och släkt förstärkts. Samtalen till vår stödchatt för hedersrelaterat våld har ökat under året, och vi utökade våra chattimmar nästan tredubbelt för att kunna möta behoven.

Vi ser också ökat våld på nätet. Pandemin har gjort att fler yngre barn är hemma och aktiva på nätet, och förövare söker upp barnen genom appar och spel som barnen använder. Med vägledningen ”Nätsmart” får vuxna stöd i att prata med barn om kroppen, gränser och sexuella övergrepp på nätet. Vid pandemins inträde i mars, tog våra psykologer och psykoterapeuter också snabbt fram krisinformation till föräldrar
på åtta olika språk om hur de kan prata med barn om viruset och lindra barns oro.

När gymnasieskolor ställde om till undervisning online och när barn började stanna hemma, blev de utan skolmat. För många familjer innebar det ett praktiskt och ekonomiskt problem. När Rädda Barnen uppmärksammade detta började vi att dela ut mat till våra målgrupper i flera dela av landet. Rädda Barnen arbetar i vanliga fall inte med utdelning av mat, men den extraordinära situationen krävde att vi snabbt svarade upp på de behov våra målgrupper uttryckte.

När många fritidsaktiviteter och andra sociala sammanhang försvann, tog Rädda Barnen initiativ till ”Digifritids”, en plattform på nätet för barn mellan sex och tolv år med stimulerande fysiska och teoretiska aktiviteter. Genom att skapa tillgänglighet till en stimulerande fritid och psykosocialt stöd för alla barn, når vi också barn som har det extra svårt och som behöver stöd av trygga vuxna.

Fortsatt lokal närvaro och bibehållen stabilitet och normalitet i verksamheten har varit extra viktigt i en osäker tid. I det lokala civilsamhället har vi bibehållit vår roll som en aktör som verkar tillsammans med, och för, boende i de områden där vi jobbar. Vi stöttar och samverkar lokalt med partners och nätverk, för att underlätta och möjliggöra kvalitetssäkrad verksamhet som når barn och familjer som lever i särskilt utsatta situationer.

Mot bakgrund av covid-19-pandemin tog regeringen under året fram ett förslag till Sveriges framtida migrationslagstiftning, som riskerar att kraftigt försämra rättigheterna för barn på flykt som sökt skydd i Sverige. Rädda Barnen upplevde under året att utan snabbt agerande mot det nya förslaget kommer barn som rotat sig i Sverige och svårt sjuka barn att utvisas i ännu större utsträckning, och fler familjer kommer tvingas leva splittrade i många år. Under våren 2020 organiserade Rädda Barnen ett upprop för att skydda barn på flykt, som resulterade i nästan 5 000 underskrifter. Över 450 mejl skickades till politikerna i migrationskommittén som tog fram förslaget. Vi har under året regelbundet skrivit debattartiklar och gått ut med kommentarer. Regeringen tar nu fram en proposition som behandlas i riksdagen under våren 2021.

Det finns inga likhetstecken mellan att växa upp i fattigdom och att ha en svår barndom. Det är naturligtvis många faktorer som påverkar en bra uppväxt, inte minst i Sverige där fattigdom inte alltid ärvs mellan generationer. Trots det är förutsättningarna för en god hälsa, lyckad skolgång, meningsfull fritid, och annat som vi förknippar med ett gott liv, mycket sämre för ett barn som växer upp i ekonomisk utsatthet. Det får betydelse för det enskilda barnet och dess chanser till ett självständigt liv som vuxen, och det får betydelse för samhället i stort. I november släppte Rädda Barnen ”Milleniebarnen”, som är den första studien i sitt slag. Studien följer en hel årskull barn födda år 2000 under hela deras uppväxt utifrån deras ekonomiska villkor. Den visar att nästan hälften av alla milleniebarn har upplevt ekonomisk utsatthet något år under sin uppväxt, och barn till ensamstående föräldrar har en avsevärt förhöjd fattigdomsrisk.

På Rädda Barnen pausar vi inte heller för våra barn ute i världen. Under året har vi lyckats covid-anpassa våra internationella projekt till 87 procent, och tillsammans med vår internationella rörelse har vi totalt samlat in 288 miljoner dollar till vårt arbete. Vi har hjälpt 11,8 miljoner barn, som på ett eller annat sätt blivit påverkade av pandemin, med hälsa och nutrition, utbildning, mat och kontantstöd, och skydd mot våld i hemmet.

På grund av pandemin står vi inför en ytterligare global kris. För första gången i vår moderna historia hotas utbildningen för en hel generation. Den snabba spridningen av covid-19 har tvingat skolor att stänga för över en miljard barn, och det är de mest marginaliserade barnen som drabbats hårdast. Till exempel har barn som lever i låginkomstländer inte alltid tillgång till internet hemma och det är därför inte möjligt med distansundervisning. Rädda Barnen har beräknat att barn globalt, i skoldagar och i genomsnitt, förlorat mer än en tredjedel av ett skolår. Det är en lång tid i ett barns liv och en stor del av deras utbildning.

I tidigare kriser har vi sett att ju längre barn är borta från skolan, desto större är risken att de inte kommer tillbaka. Vi beräknar att 9,7 miljoner barn aldrig kommer att återvända till skolan. Vi ser till exempel att många familjer med knappa inkomster hamnat i ännu djupare fattigdom under pandemin. Många föräldrar ser sig tvungna att gifta bort sina döttrar och/eller låta barnen börja arbeta. Vi har sett att barnäktenskap och tonårsgraviditeter ökat under pandemin, och 2,5 miljoner flickor riskerar att hoppa av skolan och giftas bort under en femårsperiod.

Rädda Barnen arbetar hårt för att barn världen över ska få den undervisning som de missar. Vi förser barn med fysiskt studiematerial anpassat till distansundervisning, och ger undervisning via exempelvis mobil, sociala medier, appar och radio. Vi ger också vägledning till föräldrar i hur de kan stötta barnen i distansundervisningen.

Under året har Rädda Barnen fortsatt arbeta för att flickor ska få tillgång till preventivmedel och rådgivning inom sexuell och reproduktiv hälsa, och arbetat för att civilsamhället ska få utrymme och rätt att verka i dessa frågor. Vi har bland annat säkerställt att vår programverksamhet inte har påverkats av, eller bidragit till, Mexico City Policy. Den policy som USAs förra president Donald Trump införde, som stoppade amerikansk finansiering till alla icke-statliga organisationer som informerar om abort, eller som arbetar med politisk påverkan för att förändra ett lands syn på aborter. I exempelvis Latinamerika har Rädda Barnen fortsatt ge stöd till ungdomsgrupper som arbetar mot sexuellt våld och trakasserier, samt rätten till sexualundervisning i skolan.

En annan fråga som Rädda Barnen drivit under året är frågan om att ta hem de svenska barnen som är fast i lägren i det svårt konfliktdrabbade Syrien. Trots kritik från FN och påtryckningar från oss i civilsamhället har svenska regeringen vägrat ta hem sina svenska medborgare. Med stöd ifrån bland annat våra verksamheter på plats i regionen har vi lyft frågan om dessa barns rättigheter att komma hem i möten med beslutsfattare, expertseminarium i Riksdagen och i samtal med representanter för det kurdiska självstyret som vädjar om hjälp med repatriering av andra länders medborgare.

Många av årets insatser som vi nu nämnt skulle inte kunnat bli verklighet utan stödet från våra givare. Våra givare - privata, institutionella och företag - är fundamentet som vår organisation bygger på. Ett tydligt exempel på detta är våra givares stöd till Jemen. Barn i Jemen befinner sig i det som har kallats ”världens värsta humanitära kris”, där över fem miljoner barn behöver humanitär hjälp. Många barn är så undernärda att de behöver sjukhusvård för att återhämta sig. Under 2020 drog många statliga givare in sitt stöd till Jemen på grund av våldet, och 56 av våra kliniker hotades av nedstängning. Men tack vare finansiering från våra givare kunde Rädda Barnens kliniker fortsätta att hjälpa svårt sjuka barn att överleva.

“When day comes, we step out of the shade, aflame and unafraid. The new dawn blooms as we free it. For there is always light, if only we are brave enough to see it, if only we are brave enough to be it.”

Så avslutar amerikanska poeten och aktivisten Amanda Gorman sin dikt, inspirerad av stormningen av Capitolium, som hon höll på USAs president Joe Bidens installation. Ytterligare ett år har gått av barnens liv, men barnens framtid är inte förutbestämd på något sätt. Vi kan vara ljuset för barnen, vi kan göra varma och modiga val. Här och nu och för framtiden.

 

Helena Thybell
Generalsekreterare

Jens Orback
Ordförande