”De skulle kunna tro att jag har förhäxat min man"

Hans attityd var macho. Hennes – att han skulle straffas. Nu har de lärt sig att prata med varandra. – Vi vill inte att våra barn ska växa upp i krig, säger Lindela och Nosicelo Mraqisa.

Liksom de flesta män i kåkstaden Gugulethu tyckte Lindela Mraqisa, 32, om att gå ut och festa med kompisarna efter jobbet. Att han hade två små barn hemma var inget hinder.

– Jag undrade alltid varför han inte tog med mig, säger Nosicelo Mraqisa, 27, och ser lite retfullt på sin man. När jag bad honom att hjälpa mig med tvätten sa han bara »Vad ska folk tro?«. De skulle kunna tro att jag hade förhäxat honom. På allvar!

De traditionella könsrollerna och förväntningarna på vad det innebär att vara man satte ständigt käppar i hjulet för deras förhållande. Det blev alltid bråk.

– Vi kunde inte prata om någonting. Ibland frågade jag mig varför vi gifte oss överhuvudtaget, säger hon. Det kändes som om vi inte hade något gemensamt och jag visste inte hur jag skulle stå ut. Om något av barnen grät så gav han det bara till mig. Diskade gjorde han på sin höjd en gång i månaden.

Men efter att Lindela deltog i Sonke Gender Justice pappagrupp började saker och ting förändras. Han stannade hemma mer, blev mer delaktig i hushållsarbetet och barnen.

– Nu gör han allt! Han var till och med där när jag födde vårt yngsta barn, något han sa blankt nej till första två gångerna, berättar Nosicelo.

– Wow, jag insåg vad kvinnor går igenom, vilka uppoffringar de gör. Det är ingen barnlek, säger han.

Det var en svår förlossning.

– Hade han inte varit där och peppat mig vet jag inte hur det hade gått, säger Nosicelo.

Nu delar paret inte bara på omsorgen om de tre barnen, de går också i samtalsgrupp gemensamt - en fortsättning på pappagruppen. Det har lett till att även Nosicelo har börjat fundera kring vilka mönster hon har tagit med sig in i förhållandet.

– I min uppväxtfamilj var det också alltid bråk, berättar hon. Jag brukade se min pappa misshandla min mamma. Både jag och mina bror blev vettskrämda.

När hon och hennes bror blev större började han slå tillbaka. Både för att skydda sig själv och för att skydda deras mamma. När han sedan blev vuxen, gifte sig och fick barn så fortsatte han att slå. Även Nosicelo hamnade i samma mönster.

– Saker som jag blev slagen för slog jag mina barn för, berättar hon. Jag visste inte vad jag skulle göra ... Åh, det känns som om jag vill döda mig själv när jag tänker på det.

I samtalsgruppen har hon både förstått att det var fel och fått redskap att göra annorlunda. Både med barnen och i relationen till sin man.

– Tidigare gav vi aldrig varandra tid att prata. Nu övar vi oss på att lyssna på varandra, att mötas halvvägs och att involvera varandra i beslutsfattandet. För mig är det som att lära sig ett helt nytt språk. Jag har ju vuxit upp helt utan den typen av kommunikation. Jag kunde inte ens säga förlåt förut när vi bråkade. I stället kunde jag vara tyst i en vecka för att straffa honom.

– Det var ren tortyr, konstaterar Lindela.

De nya färdigheterna har lett till färre bråk.

– Vi är lyckligare! Och jag tror att våra barn kommer att tjäna på allt vi har jobbat med, Vi blir ett gott exempel för dem.

Till toppen

Pappor spelar roll

Alla barn har rätt till en trygg uppväxt utan våld. Men verkligheten ser annorlunda ut. Runt om i världen växer barn upp i familjer där våld är vardag. Men det går att bryta mönstren. Att tidigt engagera pappor eller andra manliga förebilder i barns uppfostran är ett sätt.

Postkodlotteriet stödjer barns trygghet

Med stöd från Svenska PostkodLotteriet kan Rädda Barnen driva projekt för barns trygghet över hela världen.
Det kan till exempel handla om rätten att växa upp i en trygg miljö. Samtalsgrupper för pappor och familjer ingår i detta stöd.

Kontakta oss

Besöksadress:

Landsvägen 39
Sundbyberg, Stockholm

Postadress:

Rädda Barnen
107 88 Stockholm

Organisationsnr: 802002-8638

Telefon: 08-698 90 00

Fax: 08-698 90 10
E-post: kundservice@rb.se

Ge en gåva:

Plusgiro: 90 2003-3
Bankgiro: 902-0033
Swish: 902 0033

90 konto, svensk insamlingskontroll
Stöd via telefon, chatt och mail.

Här finns information om Orostelefonen, Stödlinjen för ensamkommande barn och unga, stödchatten "Kärleken är fri" och Föräldratelefonen.

Våra partners