Rädda Barnen kommenterar Uppdrag granskning

17 december 2013

Den 18 december sänder Uppdrag granskning en årskavalkad. Uppdrag gransknings program från i januari om barnfattigdomen i Sverige kommer också att nämnas. Här hittar du våra kommentarer till originalprogrammet i januari. Texten är uppdaterad utifrån Rädda Barnens senaste årsrapport om barnfattigdom som släpptes den 9 december 2013.

Överdriver Rädda Barnen siffrorna om barnfattigdom?

Nej. Enligt vår senaste årsrapport lever fortfarande 232 000 barn i ekonomisk utsatthet. Och de stora skillnaderna mellan och inom kommuner består. Dessutom fortsätter skillnaderna i ekonomiska uppväxtvillkor mellan dem med högst respektive lägst inkomster att öka.

Läs mer: Kommuner ger hopp om minskande barnfattigdom.

I reportaget framkommer ingen egentlig kritik eller belägg för att våra rapportsiffror skulle vara felaktiga.

Hur mäter vi barnfattigdom?

Rädda Barnen använder två mått för att mäta hur många barn som lever i fattigdom under ett givet år. Det gäller barn som lever i familjer som antingen:

  • någon gång under året fått försörjningsstöd (det som tidigare hette socialbidrag);
  • eller har så kallad låg inkomststandard, det vill säga att familjens inkomster inte täcker nödvändiga kostnader som boende, mat, kläder och försäkringar.

I tio år har vi använt samma mätmetod.

Finns det verkligen fattiga barn i Sverige?

Ja. En del ifrågasätter att vi talar om detta som just fattigdom, men vi menar att begreppet är relevant. Vi använder även uttrycket ekonomisk utsatthet när vi pratar om barn som växer upp med konstant knappa resurser. Det formar dem som människor och lär dem att de inte har samma möjligheter som andra.

Läs mer:
Barnfattigdom i Sverige - Årsrapport 2013 (med siffror från 2011)
På marginalen - barns egna ord om fattigdom
På dagordningen - Reportage om lokala insatser mot barnfattigdom
Barnfattigdom - ett faktum i dagens Sverige

Här kan du läsa mer om hur Rädda Barnen konkret arbetar med barnfattigdom.

Stämmer det att en kvarts miljon barn går hungriga och utan vinterskor?

Nej, vi kan inte tala för varje enskilt barn. Det finns ingen studie, varken från Rädda Barnen eller någon annan, som visar exakt antal barn som har brist på mat och tillräckliga vinterkläder. Rädda Barnen får regelbundet signaler om denna typ av utsatthet, från barn och deras familjer, från kyrkor och andra organisationer, och från våra egna lokala verksamheter som möter barnen. Även om det finns sådana enskilda exempel, prioriterar de flesta föräldrar oavsett ekonomisk situation vinterkläder och mat allra högst för sina barn.

Uppdrag granskning slår in öppna dörrar: vi håller med om att retorik och budskap från den film som visas i Uppdrag granskning inte är bra. Budskapet i filmen stämmer inte med hur Rädda Barnen vill beskriva konsekvenserna för barn som lever i ekonomisk utsatthet. Vi la därför ner kampanjen där filmen ingick, innan den fick genomslag och spridning. Kampanjen Black var en nu nedlagd del i vårt breda barnfattigdomsarbete.

Hur påverkas barnen?

Konsekvenserna av barnfattigdom påverkar de drabbade barnens vardag, både nu och i många fall för resten av livet. Det innebär till exempel en ökad risk för sämre skolresultat, risk att gå ut skolan utan fullständiga betyg, ökad risk för mobbning, våld i hemmet, mindre aktiv fritid och sämre hälsa. Och, för många barn viktigast av allt, det innebär svårigheter att delta i många sociala sammanhang.

Det betyder inte att varje enskilt barn drabbas av samtliga problem utan att en oproportionerligt stor andel av barnen inom gruppen är drabbade av någon eller flera av dessa svårigheter.

Hur kan vi tala om barnfattigdom i Sverige när den är så mycket värre i andra delar av världen?

Sverige är ett rikt land. Det betyder att vi kan ställa höga krav på att inga barn ska hamna utanför eller ha sämre förutsättningar än andra.

Rädda Barnen bygger sitt arbete på Barnkonventionen. I den framgår att alla barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Det vill säga – en skälig levnadsstandard. En sådan som inte begränsar barnets möjligheter.

Enligt artikel 4 ska staten använda det yttersta av sina resurser för att säkerställa rättigheterna i Barnkonventionen. Vilket betyder att i ett så rikt land som Sverige ska barnfattigdom inte behöva existera. Men ändå gör den det.

Uppdrag gransknings program om barnfattigdom sändes första gången den 16 januari 2013 i SVT. Då kommenterade vi programmet här.

Rädda Barnens definition av barnfattigdom

Rädda Barnens definition av barnfattigdom omfattar barn i familjer som fått försörjnings- stöd och/eller som har så kallad "låg inkomststandard" (enligt SCB). Årets rapport presenterar statistik över dessa delmått för år 2011.

Kontakta oss

Besöksadress:

Landsvägen 39
Sundbyberg, Stockholm

Postadress:

Rädda Barnen
107 88 Stockholm

Telefon: 08-698 90 00

Fax: 08-698 90 10
E-post: kundservice@rb.se

Ge en gåva:

Plusgiro: 90 2003-3
Bankgiro: 902-0033
Swish: 902 0033

90 konto, svensk insamlingskontroll
Föräldratelefonen och föräldramejlen

Du kan vända dig till oss med alla frågor som rör barn och föräldraskap.

020-786 786 Föräldramailen

Våra partners