Access: Ensamkommande barn i nätverkshem

Ensamkommande barn som placerats i nätverkshem är utsatta för flera risker att fara illa och missgynnas, framförallt för att de både är ensamkommande och familjehemsplacerade. Några anledningar till det är att statistik saknas och att samhällsstödet inte är anpassat efter barnens specifika behov och förutsättningar.

Boendeformer för ensamkommande barn

När ett barn kommer till Sverige utan vårdnadshavare, ensamkommande, är det vanligt att barnet placeras antingen på ett anläggningsboende såsom HVB-hem (hem för vård eller boende) eller i ett familjehem. När barn placeras i ett familjehem kan de se ut på olika sätt, i vissa fall är det hos släktingar, vänner eller bekanta (nätverkshem) och i andra fall är det hos en för barnet främmande familj (okänt familjehem). Nätverkshem är alltså ett familjehem där barnet bor med någon de uppger att de känner sedan tidigare.

Idag används även andra begrepp för nätverkshem, bland annat EBO (eget boende), släkthem, medgivandehem och anknytningsboende. Ofta likställs ensamkommande barn med de barn som bor på HVB-hem. Det är ett problem eftersom de ensamkommande barn som är placerade i nätverkshem och andra former av boenden då osynliggörs. Många ensamkommande tjejer bor i nätverkshem. Då det inte förs tillförlitlig eller heltäckande statistik går det inte att ta reda på exakt hur många barn det rör sig om eller hur fördelningen ser ut mellan olika kommuner.

Brister och risker

Många barn, och vuxna runt barnen, har signalerat om bland annat isolering, sämre förutsättningar till etablering, trångboddhet, utnyttjande och bristande stöd och uppföljning. Ensamkommande barn i nätverkshem är sällan inkluderade i forskning, inflytandeforum, konsekvensanalyser eller sammanhang där det diskuteras förbättrings- och utvecklingsinsatser, varken för ensamkommande eller familjehemsplacerade barn. Det finns nätverkshem som fungerar bra, men många behöver kompletterande stöd och vissa är inte alls trygga för barnen. Det finns luckor och gråzoner i samhällets stöd och skydd som i sin tur bidrar till att barnen riskerar att missgynnas och utnyttjas.

Andra förutsättningar

Ensamkommande barn har andra förutsättningar och behov än barn som är uppvuxna i Sverige eller har bott i landet en längre tid. Bland annat kan de inte språket och känner ofta inte till sina rättigheter och alternativ. Barnen har sällan ett stort nätverk att välja ifrån vid placering. De vuxna i nätverkshemmen är också ofta nya i Sverige, personer som utifrån sin egen situation kan ha svårt att tillgodose de behov som barnet har. Rutiner, metoder, stödinsatser och uppföljning är sällan anpassade och utformade för ensamkommande barn.

Brister i barnrätt

Eftersom rutiner och arbetssätt sällan är anpassade efter ensamkommande barns förutsättningar riskerar de att inte få samma möjligheter som andra barn bland annat när det gäller rätten till trygghet och skydd, hälsa och utveckling, rätt till översyn och anpassat stöd samt att kunna göra sin röst hörd. Det kan också vara svårt för de vuxna som har ansvar för barnen att veta vad barnets bästa är i olika situationer. Kommuners rutiner ser olika ut och därför kan stödet till barnen variera beroende på var de bor. Det kan också ha betydelse vem som är barnets gode man eller socialsekreterare. På så vis blir barnens förutsättningar ett lotteri. Utöver det saknas både helhetsgrepp och samordning gällande ensamkommande barn i nätverkshem. Samhället behöver ändra och anpassa rutiner samt satsa på kompletterade åtgärder för att barnen ska vara trygga, skyddade och få det stöd de behöver och har rätt till.

"På djupet" en podd från Socialstyrelsen

"På djupet" en podd från Socialstyrelsen

Avsnitt 26: När fler ensamkommande barn flydde till Sverige 2015 påverkades socialtjänstens arbete över hela landet. Men hur ser situationen ut nu, och på vilka sätt kan Socialstyrelsens Kunskapscentrum för ensamkommande barn vara till hjälp? Lyssna på samtalet om flickor, nätverkshem och psykisk ohälsa i väntans spår.

Lyssna på avsnittet "På djupet" från Socialstyrelsen >

Hur jobbar Rädda Barnen för ensamkommande barn i nätverkshem?

Rädda Barnen arbetar med att införa och stärka barn- och barnrättsperspektivet kring ensamkommande barn i nätverkshem från mottagande till etablering. Eftersom målgruppen i stora delar osynliggjorts i samhället är det avgörande att genom kunskapsförmedling och påverkansarbete lyfta ensamkommande barn i nätverkshems existens, intressen och rättigheter.

Rädda Barnen samlar, utvärderar och sprider metoder som kan möjliggöra inkludering av ensamkommande barn i nätverkshem. Eftersom frågan om situationen för ensamkommande barn i nätverkshem är av komplex karaktär finns kunskapen om barnens behov spridda mellan enskilda aktörer. Genom att samla och samarbeta med dessa aktörer bedriver Rädda Barnen ett långsiktigt utvecklings- och förbättringsarbete med det övergripande målet att system och riktlinjer ska uppdateras för att tillgodose alla ensamkommande barns behov.

Projektet Access

2019 släpptes rapporten Ensamkommande barn i nätverkshem – Erfarenheter från projektet Access. Projektet Access startade efter att det kommit signaler om risker och brister beträffande ensamkommande barn som bodde i nätverkshem. Syftet med projektet var att ta reda på mer om situationen och möjliggöra barnens inkludering för att på sikt kunna minska diskriminering.

Access Rapport Framsida

Erfarenheter från projektet Access

Rapporten är en sammanställning av de erfarenheter och den kunskap som projektet Access inhämtat under projekttiden. Access drevs som ett samverkansprojekt mellan Rädda Barnen, Malmö Stad och Länsstyrelsen Skåne under perioden januari 2015 – december 2018.

Hämta rapporten

Projektet Fokus

Projektet Fokus:Ensamkommande barn i nätverkshem vill liksom Access lyfta frågor som rör ensamkommande barn i nätverkshem. Projektet syftar till att i samverkan med Gävle kommun och målgruppen själv kartlägga dessa barns situation och behov, samt skapa insatser med syfte att medverka till att ensamkommande barn i nätverkshem samt viktiga vuxna runtomkring dessa, synliggörs och inkluderas.

Kontakta oss

Ensamkommande barn i nätverkshem

Alexandra Fritzon alexandra.fritzon@rb.se

Fokus: Ensamkommande barn i nätverkshem, Gävle och Gävleborg

Malin Ahola malin.ahola@rb.se