Ensamkommande barn i nätverkshem

Projekt Access

Ensamkommande barn som bor i nätverkshem är utsatta för flera olika risker att diskrimineras utifrån barnkonventionen. Framförallt för att de både är ensamkommande och familjehemsplacerade. Några anledningar till det är att statistik saknas och att samhällsstödet inte är anpassat efter dessa barns behov och förutsättningar.

Boendeformer för ensamkommande barn

När ett barn kommer till Sverige utan vårdnadshavare, ensamkommande, är det vanligt att barnet placeras antingen på ett anläggningsboende, ett så kallat HVB-hem (hem för vård eller boende) eller i ett familjehem. När barnet placeras i ett familjehem kan dessa se ut på olika sätt, i vissa fall är det hos släktingar eller vänner (nätverkshem) och i andra fall är det en för barnet främmande familj (okänt familjehem). Nätverkshem är alltså ett familjehem där barnet bor med någon de uppger att de känner sedan tidigare, exempelvis en vän, släkting eller bekant.

Idag används även andra begrepp för nätverkshem, bland annat EBO (eget boende), släkthem, medgivandehem och anknytningsboende. Ofta likställs ensamkommande barn med de barn som bor på HVB-hem. Det är ett problem eftersom de ensamkommande barn som är placerade i nätverkshem och andra former av boenden då osynliggörs. Många ensamkommande flickor bor i nätverkshem i jämförelse med HVB- hem. Då det inte förs tillförlitlig eller heltäckande statistik går det inte att ta reda på exakt hur många barn det rör sig om eller fördelningen mellan flickor och pojkar.

Brister och risker

Många barn, och vuxna runt barnen, har signalerat om bland annat isolering, sämre etablering, trångboddhet, utnyttjande och för lite stöd och uppföljning. Ensamkommande barn i nätverkshem är sällan inkluderade i forskning, inflytandeforum, konsekvensanalyser eller sammanhang där det diskuteras förbättrings- och utvecklingsinsatser, varken för ensamkommande eller familjehemsplacerade barn. Det finns nätverkshem som fungerar bra, men många behöver kompletterande stöd och vissa är inte alls trygga för barnen. Det finns luckor och gråzoner i samhällets stöd och skydd som i sin tur bidrar till att barnen riskerar att diskrimeras och utnyttjas.

Andra förutsättningar

Ensamkommande barn har andra förutsättningar och behov än barn som är uppvuxna i Sverige eller har bott i landet en längre tid. Bland annat kan de inte språket och känner inte ofta till sina rättigheter och alternativ. Barnen har sällan ett stort nätverk att välja ifrån vid placering. De nätverkshem som ensamkommande barn placeras i är också ofta nya i Sverige, personer som utifrån sin egen situation kan ha svårt att tillgodose de behov som barnet har. Rutiner, metoder, stödinsatser och uppföljning är sällan anpassade och utformade för ensamkommande barn. Därför riskerar ensamkommande barn i nätverkshem att inte få samma möjligheter som andra barn bland annat när det gäller rätten till trygghet och skydd, hälsa och utveckling, rätt till översyn och anpassat stöd samt att kunna göra sin röst hörd.

Det kan också vara svårt att veta vad barnets bästa är i olika situationer. Kommuners rutiner ser olika ut och därför kan stödet till barnen också variera beroende var de bor. Det kan också ha betydelse vem som är barnets gode man eller socialsekreterare. Därför blir barnens förutsättningar ett lotteri. Det saknas både helhetsgrepp och samordning i frågan. Samhället behöver ändra och anpassa rutiner samt satsa på kompletterade åtgärder för att barnen ska vara trygga, skyddade och få det stöd de behöver och har rätt till.

"På djupet" en podd från Socialstyrelsen

"På djupet" en podd från Socialstyrelsen

Avsnitt 26: När fler ensamkommande barn flydde till Sverige 2015 påverkades socialtjänstens arbete över hela landet. Men hur ser situationen ut nu, och på vilka sätt kan Socialstyrelsens Kunskapscentrum för ensamkommande barn vara till hjälp? Lyssna på samtalet om flickor, nätverkshem och psykisk ohälsa i väntans spår.

Lyssna på avsnittet "På djupet" från Socialstyrelsen >

Hur jobbar Rädda Barnen för ensamkommande barn i nätverkshem?

Rädda Barnen arbetar med att införa och stärka barn- och barnrättsperspektivet kring ensamkommande barn i nätverkshem från mottagande till etablering. Eftersom målgruppen i stora delar osynliggjorts i samhället är det avgörande att genom kunskapsförmedling och påverkansarbete lyfta ensamkommande barn i nätverkshems existens, intressen och rättigheter.

Rädda Barnen samlar, utvärderar och sprider metoder som kan möjliggöra inkludering av ensamkommande barn i nätverkshem. Eftersom frågan om situationen för ensamkommande barn i nätverkshem är av komplex karaktär finns kunskapen om barnens behov spridda mellan enskilda aktörer. Genom att samla och samarbeta med dessa aktörer bedriver Rädda Barnen ett långsiktigt utvecklings- och förbättringsarbete med det övergripande målet att system och riktlinjer ska uppdateras för att tillgodose alla ensamkommande barns behov.

Projektet Access startade som ett samverkansprojekt mellan Rädda Barnen, Malmö Stad och Länsstyrelsen Skåne våren 2015. Access samlar kontinuerligt in kunskap och sprider den genom att ge stöd, förmedla kunskap, bedriva påverkansarbete samt samverka och samarbeta med relevanta aktörer.

Projektet Fokus vill liksom Access lyfta frågor som rör ensamkommande barn i nätverkshem. Projektet syftar till att i samverkan med Gävle kommun och målgruppen själv kartlägga dessa barns situation och behov, samt skapa insatser med syfte att medverka till att ensamkommande barn i nätverkshem samt viktiga vuxna runtomkring dessa, synliggörs och inkluderas.

Kontakta oss

Projektet Access, Malmö och Skåne

Ulrika Lindstrand ulrika.lindstrand@rb.se

Mary Douglas mary.douglas@rb.se 

Fokus: Ensamkommande barn i nätverkshem, Gävle och Gävleborg

Malin Ahola malin.ahola@rb.se