Krig och katastroferSå drabbas barnen

I katastrofer är det barnen som drabbas hårdast. Förutom att förlora livet riskerar de att utsättas för våld och sexuella övergrepp, rekryteras som barnsoldater och bli offer för människohandel.

Hur drabbas barn av att vara med om en katastrof eller att leva där det pågår en militär konflikt?

Vardagen försvinner. Hemmet kanske är förstört, skolan borta, familjemedlemmar, vänner och husdjur kan ha dött. Barn bevittnar ofta fruktansvärda händelser under katastrofer.

Överlevande föräldrar och andra vuxna är ofta i chock och kan ha svårt att ta hand om barnen som de brukar, framförallt om de har skadats eller förlorat allt – barns trygghet försvinner ur alla aspekter.

Ofta blir barn helt ensamma om deras föräldrar dött eller försvunnit i kaoset efter en katastrof eller vid en hastig flykt från stridigheter. Livet i ett flyktingläger, med eller utan familj, innebär trångboddhet, ovisshet och brist på säkerhet.

Hur reagerar barn i katastrofsituationer?

Reaktionerna kan vara olika. De lite äldre barnen blir ofta utåtagerande och visar ilska. Yngre barn kan bli inbundna och passiva. Många barn kan också börja tro att det som hänt är deras fel, de tar på sig skulden för det som hänt.

Situationen påverkar barnen både fysiskt och psykiskt. En del får svårt att sova, andra sover alldeles för mycket. De kan få ont i magen och de får mycket svårt att koncentrera sig. Att lära sig nya saker är svårt.

Vilka risker utsätts barnen för?

Barnen blir lättare sjuka eftersom immunförsvaret försvagas när man mår psykiskt dåligt. När föräldrarna mår dåligt orkar de inte alltid ta hand om sina barn och då lämnas barnen åt sig själva, vilket kan få olika följder.

De små barnen kan skadas när ingen ser till dem. De kan stoppa saker i munnen och få i sig giftiga saker eller riskera att kvävas.

Större barn som inte har föräldrarnas omsorg eller blivit ensamma, kan helt enkelt hamna i situationer som är farliga. De kan plockas upp av andra vuxna som utnyttjar dem sexuellt eller för bort dem. Människohandel drabbar många barn i spåren av krig och katastrofer. I samband med detta kan de drabbas av hiv, flickor kan bli gravida.

Vanligt är också att föräldrar och andra vuxna i desperata situationer förespråkar traditioner som är skadliga för barnen, som till exempel barnäktenskap och könsstympning.

Vid militära konflikter är det inte ovanligt att barn tvingas att strida som barnsoldater eller hålls fångna för att sköta soldaternas hushållssysslor och passa deras barn. Fångna flickor blir "hustrur" och utnyttjas sexuellt av soldaterna.

Vilket stöd kan Rädda Barnen ge drabbade barn?

Utöver akuta hjälpinsatser sätter vi också upp trygga barnvänliga platser, till exempel i flyktingläger vid militära konflikter eller på uppsamlingsplatser efter naturkatastrofer. Det viktigaste vi kan göra när vi möter barn i kris är att ge dem struktur och trygghet.

Barnen får komma till den barnvänliga platsen och göra saker vid bestämda tider, träffa samma vuxna personer och leka och ha roligt en stund. Det är viktigt att barnen får röra på sig och att de får vara med och planera aktiviteter om de vill.

Barnen ska också ges möjlighet att prata om vad de varit med om, om de behöver det. De behöver trygga, omtänksamma, lyssnande vuxna i en annars kaotisk och osäker tillvaro.

Till toppen

3 sätt du kan hjälpa barn i katastrofer

> Bli månadsgivare

> Ge en gåva

> Starta en egen insamling

Katastrofinsatser

Rädda Barnen finns just nu på plats i flera katastrofdrabbade områden i världen.

Kontakta oss

Besöksadress:

Landsvägen 39
Sundbyberg, Stockholm

Postadress:

Rädda Barnen
107 88 Stockholm

Organisationsnr: 802002-8638

Telefon: 08-698 90 00

Fax: 08-698 90 10
E-post: kundservice@rb.se

Ge en gåva:

Plusgiro: 90 2003-3
Bankgiro: 902-0033
Swish: 902 0033

90 konto, svensk insamlingskontroll
Stöd via telefon, chatt och mail.

Här finns information om Orostelefonen, Stödlinjen för ensamkommande barn och unga, stödchatten "Kärleken är fri" och Föräldratelefonen.

Våra partners