5 sätt att lugna ditt barn efter en jobbig händelse

Barn kan bli väldigt upprivna av en traumatisk händelse. Här är barnpsykologens fem bästa sätt att lugna dem.

Barn har inte samma förmåga som vuxna att skilja på små och stora händelser. Därför kan en spruta vara lika tuff att ta som att bevittna en olycka. Men med rätt bemötande  får barnet goda chanser att återhämta sig snabbt. Här ger Rädda Barnens psykolog, Erica Mattelin, fem verktyg till dig som vill lugna ditt barn när det varit med om något jobbigt.

Stöd vårt arbete för att hjälpa barn

Bli månadsgivare

− Det är mycket som påverkar hur ett barn reagerar på jobbiga eller traumatiska händelser. Ett besvärligt sjukhusbesök eller att bli vittne till en bilolycka kan ge samma psykiska symptom som att utsättas för fysiskt våld. Vissa saker sitter i väldigt länge, medan man efter andra händelser undrar varför barnet inte reagerar starkare. Därför är det viktigt för föräldrarna att komma ihåg att inte lägga någon värdering i reaktionen, säger Erica Mattelin.

1. För barnet i säkerhet

Barn behöver känna sig trygga. Om det till exempel avskyr att gå till tandläkaren, gör något mysigt och välbekant efteråt. Det kan vara att fika ihop eller bara leka, det viktiga är barnet känner igen sig och befinner sig i en lugn miljö.

− Om barnet reagerar kraftigt på en situation kan det vara bra att ta sig till en trygg plats, säger Erica Mattelin. Det kan hända att man bevittnar en olycka på motorvägen och bestämmer sig för att åka hem lite tidigare än man tänkt. Eller ta en fikapaus på vägen för att direkt kunna ventilera eventuella oroskänslor. Det viktiga är att göra något som är välbekant och tryggt för barnet.

2. Prata på ett sakligt sätt

Barn är inte dumma. Därför fungerar det inte att tiga ihjäl en jobbig händelse, som till exempel en skilsmässa. Det spär bara på barnets oro och osäkerhet. Berätta istället vad som hänt på ett sakligt sätt. Undvik otäcka eller jobbiga detaljer.

Erica Mattelin tar terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm som exempel, en situation där skolor och föräldrar famlade efter att göra rätt.

− Många föräldrar försöker skydda barnen från information, men om det blir för tyst är det inte heller bra. Barn snappar upp väldigt mycket ändå, så ibland kan det vara bättre att förekomma eventuella rykten eller bilder genom att vara öppen med vad som har hänt. Då kan barnet också ställa sina frågor i lugn och ro. Men nyheterna behöver inte stå på hela tiden i bakgrunden.

3. Hjälp barnet att återfå kontrollen

Precis som vuxna tacklar barn traumatiska händelser på olika sätt. En del vill prata om det en gång och aldrig mer, andra kanske vill gå tillbaka till tandläkaren och berätta hur läskigt det var. Större barn kanske behöver hjälp att hantera näthat. Var lyhörd för vad ditt barn behöver för att få kontroll över sina känslor.

4. Hjälp hela gruppen

Om en hel skolklass eller förskolegrupp varit med om något traumatiskt mår barnen bra av att också få läka tillsammans. Gemensamma samtal och att exempelvis sitta i grupper och rita stärker hela kollektivet. Barn behöver känna att de inte är ensamma i sin oro eller sorg. Det är viktigt att anpassa samtalen efter barnens ålder.

− Att låta gruppen arbeta tillsammans är en väldigt viktig del i att komma vidare, säger Erica Mattelin. Det ser man inte minst i katastrofdrabbade områden där hela byar arbetar för att bygga upp samhället eller skolan igen. Både föräldrar och barn mår bra av det.

Vill du veta mer om hur du kan hjälpa ditt barn efter en jobbig händelse?

Ladda ned handboken som bygger på forskning och Rädda Barnens erfarenheter av att möta och behandla barn som upplevt svåra händelser här.

Hämta När något har hänt

5. Signalera hopp

Prata om vad ni ska göra efter tandläkarbesöket eller spruttagningen – och låt det vara något roligt. Om barnet varit med om, eller bevittnat, en olycka gäller det att hjälpa barnet att höja blicken och förstå att detta var en angränsad händelse. Allt kommer att bli bra igen. Detta gäller även om den jobbiga händelsen består av att det är du och ditt barn som har en konflikt.

− Den mest grundläggande reaktionen när man varit med om något svårt är förstås att vilja undvika situationen i framtiden. Men till slut måste man ändå ta en spruta eller gå till tandläkaren. Då får man hjälpa barnet genom att ta små steg framåt innan motståndet att undvika situationen går för långt.

Erica Mattelin menar att det viktiga är att ha en plan för hur man ska närma sig det svåra eller läskiga i lagom takt.

− Börjar barnet utveckla sjukhusskräck kan ni ta bussen dit bara för att köpa en glass i kiosken. Eller ringa tandläkaren och be att få komma på ett extrabesök utan krav, kanske hos en annan person. Det är viktigt att få bort obehagskänslorna, men det måste ske i barnets egen takt.