Allt jag inte får göra - unga om hedersrelaterat våld

I rapporten "Allt jag inte får göra" lyfter vi ungas egna röster om att leva i en hederskontext och belyser de brister som finns i samhällets stöd och insatser. Rädda Barnen vill med denna rapport stärka barns rättigheter för en uppväxt fri från våld.

Rapporten ”Allt jag inte får göra - unga om hedersrelaterat våld och förtryck” bygger på de samtal Rädda Barnen fått genom stödchatten Kärleken är fri de senaste 5 åren. Här lyfter vi ungas egna röster, för att ge en bild av hur det hedersrelaterade våldet och förtrycket ser ut idag.

Rädda Barnens stödchatt Kärleken är fri vänder sig till barn och ungdomar mellan 12 och 25 år med fokus på samtal om hedersförtryck och våld i ungdomars liv. I ”Allt jag inte får göra” ger vi plats åt frågor som är avgörande för ungdomarna själva, men som sällan ges utrymme i den offentliga debatten.

Allt jag inte får göra - unga om hedersrelaterat våld och förtryck

Ladda ned och läs rapporten i sin helhet.

Ladda ner vår rapport
Pappa satte upp en hasp utanför min dörr. Så nu kan jag inte lämna rummet utan att någon öppnar för mig.

Begränsningar som skapar en ohållbar situation

Ämnena som lyfts i rapporten handlar om föräldrakontroll, begränsningar kring kärlek och sexualitet, fritidsaktiviteter, religion och utbildning och den starka påverkan som hedersnromer har på barns rätt till fritid, utveckling och överlevnad. Den visar också på det ”mellanförskap” som barnen tvingas förhålla sig till när familjen och samhällets normer skiljer sig åt, vilket leder till en ohållbar livssituation för många unga. Här saknas kunskap om vilka rättigheter, valmöjligheter och stöd barnen kan få.

Här finns en sammanfattning av rapporten.

Webbinarium och rapportsläpp om unga utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck

Inspelat webbinarium och rapportsläpp. Lyssna på viktiga samtal om både civilsamhällets och offentlig sektors erfarenheter av att arbeta med frågan och framför allt vad vi kan göra framåt för att skydda barn mot hedersvåld. Rädda Barnens generalsekreterare Helena Thybell inledde konferensen och utöver henne deltog politiker, tjänstemän, ideella och andra aktörer med kunskap och erfarenhet av hedersrelaterat våld och förtryck. Carl von Essen, regionchef på Rädda Barnen, modererade konferensen som avslutades med ett panelsamtal.

Se programmet här

Lyssna på webbinariet

Lyssna på live-sändningen
Det krävs mer än lagar och ord från politikerna. Nu krävs praktisk handling från samhället.  

Rädda Barnen kräver att:

Regeringen

  • ska införa tydliga nationella kvalitetskrav för Barnahus och reglering så att tillgång till Barnahus finns i hela landet. Där ska alla barn som drabbas av våld få ett likvärdigt och samordnat stöd utifrån barnets bästa.

Regionerna

  • ska införa rutiner så att personal inom elevhälsan, första linjen, barn- och ungdomspsykiatrin och ungdomsmottagningarna screenar för förekomst av våld och förtryck i vårdkontakter med barn.
  • erbjuda specialistvård och samtalsstöd för tjejer som blivit könsstympade i hela landet.
  • säkerställa att läkare och vårdpersonal inte erbjuder oskuldskontroller och oskuldsingrepp.
  • Kultur- och idrottsförvaltningen ska begära en handlingsplan från idrottsföreningar för att förebygga, upptäcka och hantera misstanke om våld, begränsningar, könsstympning och kränkningar.

Socialförvaltningen

  • ska ha som rutin att fråga barn om utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck.
  • ordna utbildning för sin egen personal, för personal på skyddade boenden, familjehem samt för jourfamiljer som tar emot ungdomar som levt med hedersförtryck.
  • ska erbjuda en långvarig stödkontakt för ungdomar som bryter med sin familj.
  • stärka stödet till unga med funktionsvariationer och till HBTQ-ungdomar som lever inom en hederskontext.
  • ska arrangera utbildningar och samtalsgrupper för föräldrar och vuxna, särskilt koncentrerat mot nyanlända föräldrar och vuxna på SFI, med fokus på barnkonventionen och Sveriges lagstiftning utifrån en hederskontext.