Frågor och svar om Orostelefonen

Här har vi samlat vanliga frågor och svar om Orostelefonen. Du är alltid välkommen att höra av dig om du har några funderingar.

Hur kommer jag i kontakt med Orostelefonen? 

Du ringer på 020-100 200. Orostelefonen är öppen helgfria vardagar 9–12 och onsdagkvällar 17–20. Du kan även skicka e-post till oss på orostelefonen@rb.se.

Kan jag vara anonym? 

Ja, när du ringer oss är du anonym. Det betyder att vi inte kan se ditt telefonnummer. När du skickar e-post till oss däremot ser vi din e-postadress och då är du inte anonym. Däremot sparar vi ingen personkänslig information om dig och det du berättar sker under tystnadsplikt.

Kommer det att synas på min telefonräkning att jag ringt Orostelefonen? 

Nej, samtalet syns inte på din telefonräkning.

Vem är det som svarar i telefonen? 

Tre samtalsstödjare från Rädda Barnen arbetar med att svara i Orostelefonen. Samtalsstödjarna har kunskap och erfarenhet av att stödja människor i svåra samtal.

Har de som svarar tystnadsplikt? 

Ja, samtalsstödjarna har tystnadsplikt.

Vad är våldsbejakande extremism? 

När man pratar om våldsbejakande extremism pratar man om grupper, rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som uppmuntrar till att använda våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Vanligtvis pratar man om den våldsbejakande högerextremistiska vit makt-miljön, den våldsbejakande vänsterextremistiska autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön – men även andra grupper som t.ex. präglas av att sprida hat och uppmuntrar till våld via digitala mötesplatser.

"Extremär ett relativt begrepp. Vilken är utgångspunkten?

Våra samtal utgår i första hand från personen som ringer in till oss. Dock arbetar vi inom området våldsbejakande extremism och de processer samt idévärld som leder en person till att ansluta sig till våldsbejakande extremistiska ideologier/miljöer. Därmed hanterar vi oron som uttrycks i telefonen i relation till detta samtidigt som vi befäster den åsiktsfrihet som råder i Sverige. 

Varför behövs det en orostelefon? 

Innan vi startade Orostelefonen fanns det ingen nationell och anonym stödtelefon för anhöriga eller ideella inom civilsamhället som är i behov av att bolla sin oro med någon, eller för personer som vill lämna en våldsbejakande miljö. Syftet med Orostelefonen är att den som ringer till oss har någon att prata med om sin situation. Att de via våra kontakter runtom i landet får vidare hjälp om det finns där de bor. Rädda Barnen synliggör också om brister finns i att erbjuda stöd på lokal nivå och försöker bidra till en förändring. 

Varför drivs telefonen av Rädda Barnen? 

Vi ser att unga personer riskerar att rekryteras till och fara illa genom våldsbejakande extremism. Därför är det viktigt för oss att finnas där som ett stöd för de här personerna och deras närstående. Även personer över 18 år och deras närstående är självklart välkomna att vända sig till Orostelefonen. Rädda Barnen har bred erfarenhet av stödtelefoner och av att ge professionellt samtalsstöd. 

Vem finansierar Orostelefonen? 

Rädda Barnen äger och driver hela verksamheten kopplat till Orostelefonen. Från och med 23 mars 2020 kan vi göra detta tack vare finansiering från Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE). Du kan läsa mer om CVE på www.cve.se. CVE har i sin tur en stödtelefon för yrkesverksamma som man kan ringa i tjänst. 

Vad vill ni uppnå med Orostelefonen? 

Familj och närstående känner oro och förtvivlan när en person väljer att ansluta sig till våldsbejakande extremistiska rörelser i Sverige och/eller utomlands. Vi finns där för att lyssna på den oron och ge stöd. Det är ofta de som lever närmast personer som dras till våldsbejakande extremism som kan bli länken ut ur den miljön de befinner sig i.   

Vi ger information om vilka resurser som finns lokalt i varje kommun och vi har möjlighet att hänvisa den som ringer oss till exempelvis Socialtjänsten, civilsamhället och samordnare i kommuner, med flera. Om den som ringer oss vill det, kan vi följa upp att de får hjälp från de aktörer vi har hänvisat dem till. 

Kan Orostelefonen förhindra våldsbejakande extremism? 

Nej. Lika lite som en stödlinje mot exempelvis alkoholberoende kan förhindra att någon blir alkoholist kan Orostelefonen förhindra att någon radikaliseras. De som ringer till oss gör det för att de redan sett tecken på att någon dras till extremism. Däremot kan Orostelefonen erbjuda samtalsstöd samt ge information om vilka resurser som finns för att hjälpa en person bort från extremismen.

Kommer Orostelefonen att samverka med exempelvis kommuner? 

Vi samverkar med kommuner i den mån som de som ringer till oss önskar samt utefter den hjälp som efterfrågas. En viktig uppgift vi har är att kunna hänvisa till ytterligare stöd och hjälp nära där man bor. Men detta är givetvis frivilligt för den som ringer till oss att gå vidare med.

Kommer Orostelefonen göra anmälningar till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen? 

Nej, förutom om det är fara för lagbrott. Anonymiteten för den som ringer oss är mycket högt prioriterad. Orostelefonens huvudsyfte är att stödja anhöriga, personer som själva vill lämna en våldsbejakande miljö eller andra vuxna som är oroliga för någon i deras närhet. Det bygger på att människor ska våga ringa till oss i förtroende.