När ett barn växer upp i fattigdom, även kallat socioekonomisk utsatthet, innebär det att familjen har svårt att få pengarna att räcka till barnets grundläggande behov som mat, kläder och fritidsaktiviteter. På den här sidan har vi samlat stöd och kunskap om barnfattigdom i Sverige.
Inget barn i Sverige ska växa upp i fattigdom. Var med och sätt press på politikerna inför valet i höst.
Barnfattigdomen i Sverige ökar. Enligt vår senaste rapport växer 276.000 barn, motsvarande 1 av 8 barn, upp i ekonomisk utsatthet med konsekvenser för deras hälsa, utbildning och framtid.
Inget barn ska behöva oroa sig för om maten räcker eller om hyran kan betalas. Ändå är det verklighet här, i ett av världens rikaste länder.
Ju fler som skriver under vårt upprop mot barnfattigdom desto kraftfullare blir vårt budskap till politikerna inför valet.
Barnfattigdom i Sverige innebär att barn växer upp i familjer som saknar ekonomiska resurser för att täcka grundläggande behov och för att delta i samhället på samma villkor som andra. Enligt barnkonventionen, som också är lag i Sverige, har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard.
Vår barnfattigdomskarta visar stora skillnader i ekonomisk utsatthet mellan olika bostadsområden inom samma kommun. Barnfattigdomen är utbredd i hela Sverige från norr till söder, och är inte bara ett fenomen i storstädernas förorter.
I Barnfattigdomsrapporten 2025 presenterar en fördjupad analys av den ekonomiska utsattheten bland barn i Sverige under perioden 2019–2023. I rapporten utvecklar och lanserar vi ett nytt barnfattigdomsmått, som visar att 276.000 barn i Sverige lever i fattigdom. Det är 100.000 fler än vad tidigare mått visat.
För barnet leder det till en ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa, dåliga skolresultat och ger sämre möjligheter till en meningsfull fritid. Att inte kunna delta i sociala sammanhang med jämnåriga kompisar ökar risken för social exkludering. Även osäkra boendeförhållanden kan vara både en orsak och en konsekvens av barnfattigdom.
Ja. Vår senaste undersökning om barnfamiljers ekonomiska svårigheter visar en ökande klyfta i levnadsstandard mellan barnfamiljer med låga inkomster och familjer med stabilare ekonomi.
De senaste åren har varit turbulenta för hushållen. Pandemin följdes av en period med ökad inflation, ett urholkat försörjningsstöd, reallönesänkningar, arbetslöshet och högre mat- och boendekostnader. Utvecklingen har gjort att barnfamiljer som redan innan saknat eller haft mycket små marginaler för att klara vardagen, nu har fått det ännu svårare.
Vår barnfattigdomsrapport visar tydliga skillnader i barns livsvillkor beroende på familjetyp. Barn som lever med ensamstående föräldrar löper en avsevärt högre risk för fattigdom jämfört med barn med sammanboende föräldrar. Risken är sex gånger högre för barn med utländsk bakgrund, och så många som hälften av alla barn med ensamstående utrikesfödda mammor lever i ekonomisk utsatthet.
Vår barnfattigdomskarta visar hur det ser ut i olika kommuner och bostadsområden i Sverige.
Barnfattigdom kräver åtgärder på både nationell och lokal nivå. Vi vill att riksnormen i försörjningsstödet beräknas utifrån faktiska levnadskostnader, och att barn- och bostadsbidragen höjs så att de följer kostnadsutvecklingen i stället för att urholkas. Lokalt handlar det om att göra vardagen mer jämlik – till exempel avgiftsfri fritidsverksamhet, kollektivtrafik och kulturskola – så att inget barn utestängs på grund av familjens ekonomi.
När du ger en gåva till Rädda Barnen är du med och hjälper de barn som har det allra tuffast runt om i världen. Dina pengar används där våra experter bedömer att behoven är som störst och där de gör mest nytta för barnen. Tillsammans ger vi barn en ljusare framtid.
Intresserad av stöd och kunskapsmaterial för vuxna?
