Interaktiv karta visar: Så ser barnfattigdomen ut i Sverige

I Rädda Barnens fortsatta arbete med att kartlägga och förstå barnfattigdomen i Sverige, har vi brutit ned statistik på lokal områdesnivå. Genom den fördjupade statistiken har vi gjort en viktig upptäckt; de geografiska skillnaderna i barns ekonomiska utsatthet är större inom kommunerna än mellan kommunerna.

Barnfattigdom i hela Sverige

I ett fyrtiotal kommuner finns bostadsområden där över hälften av barn lever i barnfattigdom. Samtidigt finns det lika många bostadsområden där ytterst få barn – färre än en av fyrtio – lever i utsatthet. Det kan handla om en kort promenad mellan dessa områden. Barnfattigdomen är således utbredd i hela Sverige och inte endast ett fenomen i storstädernas förorter.

– Arbetsmarknadssegregation, boendesegregation och skolsegregation är nära sammankopplat och ömsesidigt förstärkande. Skillnader i inkomster påverkar var familjer har råd att bo. Detta påverkar i sin tur vilken skola barn går på. Skolsegregation i sin tur förstärker skillnader i skolresultat och framtida möjligheter, förklarar Sara Damber, Sverigechef Rädda Barnen.

– Staten har tillsammans med regioner och kommuner, ett ansvar för att tillgodose goda uppväxtvillkor och likvärdiga livschanser, oavsett socioekonomisk status och var man bor. Det handlar bland annat om att erbjuda fler prisvärda bostäder, starkare ekonomiskt stöd till barnfamiljer, likvärdig tillgång till skola och fritid samt ett tydligare politiskt ansvar för att minska segregationen.

Begränsar barns möjligheter

När resurser och möjligheter fördelas ojämnt uppstår geografiska skillnader i barns livsvillkor. Det riskerar att begränsa deras möjligheter att få sina rättigheter, såsom bra hälsa, god utbildning och meningsfull fritid, tillgodosedda. Den fördjupade barnfattigdomsstatistiken på områdesnivå visar dessa mönster – men förklaringen ligger inte hos individer, grupper eller områden, utan i samhällets strukturer.

Till barnfattigdomskartan