Vanliga frågor om familjerelationer

Många par upplever att konflikter snabbt eskalerar, trots att man vill varandra väl. När vi hamnar i bråk, tar kroppens stressystem över, vilket gör det svårt att lyssna och mötas tryggt. Ett första steg kan vara att tillsammans bli nyfikna på vad som händer inom var och en när konflikten startar – vilka känslor, behov eller rädslor som väcks.

I familjerådgivning får ni hjälp att sakta ner samtalen, skapa ökad trygghet och förstå era reaktionsmönster utan skuld eller anklagelser. Ni kan träna på sätt att ta pauser, lyssna, reparera efter bråk och hitta nya sätt att nå varandra även när det är svårt.

Att bli förälder innebär en stor omställning, både känslomässigt och kroppsligt. Sömnbrist, ständigt ansvar och minskad tid för återhämtning kan göra att stressnivån ökar och att konflikter lättare uppstår, även i relationer som tidigare fungerat väl. Inom Rädda Barnens familjerådgivning ser vi detta som en naturlig reaktion på hög belastning, inte som ett misslyckande eller som att relationen är fel. När stressen tar över kan det bli svårare för föräldrar att lyssna på varandra, tolka varandras signaler och hantera meningsskiljaktigheter. Även mycket små barn påverkas av stämningar i sin omgivning och mår bäst när de vuxna omkring dem upplever trygghet och samarbete.

I familjerådgivning får ni stöd att förstå era reaktioner, skapa lugnare samtal och hitta sätt att ta hand om både relationen och er själva i en krävande livsperiod. Genom att stärka samspel och trygghet skapar ni också en trygg grund för ert spädbarn. Att söka stöd är ett sätt att ta ansvar för både er egen hälsa och ert barns behov av stabilitet, närvaro och omsorg.

Barn reagerar olika beroende på ålder, personlighet och hur separationen hanteras. Vanliga reaktioner kan vara sorg, oro, ilska, skuld eller förändrat beteende. De flesta barn klarar separationen bra på sikt om de får trygghet, stabila rutiner och stöd från båda föräldrarna. Vuxna behöver stå ut i tid och barnens olika känslor och tänka att alla i familjen har sin egen process. Som förälder är det viktigt att man fortsätter över tid att poängtera att separationen är ett beslut mellan de vuxna, barnet har ingen skuld i beslutet och att båda föräldrarna kommer att fortsätta älska och ta ansvar för barnet. Under och efter separationen är det viktigt att man hittar konfliktfria sätt att kommunicera. Inledningsvis kan exempelvis sms var den bästa vägen.

I familjerådgivning får ni möjlighet att ha en stund av strukturerat samtal som leds på ett varsamt sätt av en av våra familjerådgivare. Det bidrar många gånger till erfarenheter av att kunna prata om svåra saker tillsammans och skapar förutsättningar för att göra nya överenskommelser för den nya familjesituationen. 

Var uppmärksam på förändringar i barnets beteende, sömn, skolgång eller humör. Hjälp barnet genom att:

• Bekräfta och ta känslor på allvar
• Hålla rutiner så långt det går
• Uppmuntra barnet att prata, men pressa inte
• Hjälp barnet att hitta egna strategier att må bra av

Relationer i bonusfamiljer tar ofta längre tid att bygga upp så här blir viktigt med tålamod- Mod att tåla tid. Många experter menar att det kan ta 3–5 år att hitta fungerande roller och rutiner. Det är en process och det är viktigt att sänka förväntningarna på sig själv och alla i den nya familjen. Det är vanligt att både barn och vuxna kan känna osäkerhet, hamna i lojalitetskonflikter, ha olika förväntningar och lätt hamna i känslor av utanförskap. Som bonusförälder till någon annans barn är det klokt att tänka att relationen kommer gradvis och att du i början är en trygg vuxen, inte primär uppfostrar, låter den biologiska föräldern ta huvudansvaret för gränssättning och fokuserar på relation och tillit snarare än regler. Barn som visar motstånd till den nya familjekonstellation kan känna sorg, rädsla för förändring eller lojalitet med den andra biologiska föräldern. Det betyder inte att barnet ogillar bonusföräldern personligen. Bekräftelse och tålamod är viktigare än försök att “vinna över” barnet snabbt. Barn behöver få älska sina föräldrar – och samtidigt ha en fungerande relation till bonusfamiljen.

Om konflikterna i familjen blir återkommande och intensiva, komunikationner låser sig, kan en familjerådgivare bidra med samtal i olika konstellationer för att skapa en ökad förståelse och därmed lugnare klimat i familjen.

  Jämställdhet handlar inte bara om vad som görs, utan också om ansvaret för att planera, komma ihåg och ta initiativ. Det så kallade osynliga arbetet (mental load) hamnar ofta hos en förälder, vilket skapar obalans även om arbetsuppgifterna verkar lika. Osynligt arbete kan ofta handla om planering av barnens vardag, hålla koll på tider, kläder, relationer, behov, förutse problem och lösa dem i förväg. Detta arbete tar energi, även när inga konkreta uppgifter utförs. När vi inte hittar bra sätt att prata om detta ämne så leder det ofta till konflikter som är svåra att lösa då det handlar om våra värderingar och berör frågor som rättvisa, identitet, trötthet och brist på tid.  Ett sätt att börja prata om jämställhet i den relation är att fokusera på upplevelser istället för anklagelser, strukturer snarare än personlighet, framtida lösningar snarare än gamla misstag. Det är också viktigt att komma ihåg att allt behöver inte delas lika för att känslan av jämställd relation ska uppstå. Ofta handlar det mer om att båda får möjlighet till återhämtning, inflytande och utveckling.

I familjerådgivning kan ni exempelvis få hjälp att synliggöra allt arbete, även det osynliga, få tips om hur man kan fördela ansvaret och stöd i att reflektera över sin egen värdegrund när det gäller jämställdhet.  

Besök vår sida för vanliga frågor och svar kring mer praktiska frågor. Det kan exempelvis handla om hur ett samtal går till, vilka som kan delta under rådgivningen eller hur jag vet om familjerådgivning är rätt för just min familj.