276.000 barn i Sverige lever i fattigdom – 1 av 8 barn – enligt vår senaste barnfattigdomsrapport. Att växa upp i fattigdom betyder att familjen har svårt att få pengarna att räcka till barnets grundläggande behov som mat, kläder, ett tryggt boende och möjlighet att delta i samhället på samma villkor som andra barn. Inget barn i Sverige ska växa upp i fattigdom.
Var med och sätt press på politikerna. Skriv under vårt upprop mot barnfattigdom.
Barnfattigdom i Sverige innebär att barn växer upp i familjer som saknar ekonomiska resurser för att täcka grundläggande behov och för att delta i samhället på samma villkor som andra. Enligt barnkonventionen, som också är lag i Sverige, har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard.
Rädda Barnen räknar ett barn som ekonomiskt utsatt om familjen har låg inkomststandard, tar emot försörjningsstöd, eller båda. Låg inkomststandard betyder att inkomsterna inte räcker till hushållets nödvändiga kostnader. Vi beräknar dem utifrån Konsumentverkets baskonsumtion – alltså vad det faktiskt kostar att leva. Det är ett reviderat mått för att beräkna barnfattigdom.
276.000 barn i Sverige lever i fattigdom, enligt Rädda Barnens barnfattigdomsrapport 2025. Det motsvarar 1 av 8 barn, eller nästan 13 procent. Det är 100.000 fler barn än tidigare beräkningar har visat.
Skillnaden beror på att rapporten använder ett reviderat sätt att mäta, som utgår från vad ett hushåll faktiskt behöver för en skälig levnadsstandard. Att växa upp i ekonomisk utsatthet får konsekvenser för barns hälsa, skolgång och framtid.
Barnfattigdomen i Sverige ökar, enligt vår barnfattigdomsrapport från 2025. SCB har samtidigt presenterat statistik som visar den lägsta nivån på tio år.
Båda siffrorna är riktiga. Skillnaden beror på att vi mäter på olika sätt.
SCB:s absoluta mått, låg inkomststandard, utgår från riksnormen för försörjningsstöd. Rädda Barnens mått utgår från Konsumentverkets beräkningar av vad ett hushåll faktiskt behöver för en skälig levnadsstandard. Vårt mått fångar därför 100.000 fler barn än tidigare beräkningar – barn som inte kan delta i samhället på samma villkor som andra, men som inte syns i den officiella statistiken.
Absolut fattigdom betyder att barn saknar det allra nödvändigaste. Relativ fattigdom betyder att barn har betydligt mindre än vad som är normalt i samhället runt omkring, och därför inte kan delta på samma villkor som andra.
Barnfattigdom i Sverige behöver förstås utifrån både absolut och relativ fattigdom.
Vår barnfattigdomskarta visar att skillnaderna i barns ekonomiska utsatthet är större inom kommunerna än mellan dem. I vissa bostadsområden lever en stor del av barnen i fattigdom, medan grannområdet har helt andra förutsättningar.
Inget barn ska behöva oroa sig för om maten räcker eller om hyran kan betalas. Ändå är det verklighet här, i ett av världens rikaste länder.
Orsakerna till barnfattigdom i Sverige är framför allt att inkomsterna inte räcker till de ökade levnadskostnaderna. Pandemin och inflationen drabbade barnfamiljer med små marginaler hårdast, samtidigt som mat- och boendekostnaderna steg och reallönerna sjönk.
En viktig orsak är också att försörjningsstödet har urholkats. Riksnormen har inte följt med de faktiska kostnaderna för att leva, vilket gör att stödet inte längre räcker till det som en familj behöver. Arbetslöshet och osäkra anställningar förstärker bilden.
Konsekvenserna av barnfattigdom följer med barnet genom hela uppväxten. Barn som växer upp i ekonomisk utsatthet löper större risk för både fysisk och psykisk ohälsa, och presterar i genomsnitt sämre i skolan.
Fattigdom begränsar också barndomen i sig: att inte kunna följa med på det som kostar pengar, att avstå från fritidsaktiviteter, att stå utanför. Det leder till social exkludering, och effekterna syns långt upp i vuxen ålder.
Barn till ensamstående föräldrar och barn med utländsk bakgrund drabbas hårdast. Hälften av alla barn med ensamstående utrikesfödda mammor lever i ekonomisk utsatthet.
Risken är inte jämnt fördelad över landet heller – den beror i hög grad på vilket bostadsområde barnet växer upp i.
Barnfattigdomen är störst i vissa bostadsområden, inte i vissa kommuner. Skillnaderna inom en kommun är större än skillnaderna mellan kommuner – två områden i samma stad kan ha helt olika förutsättningar.
I Rädda Barnens barnfattigdomskarta kan du se hur det ser ut i ditt område.
Rädda Barnen kräver att riksnormen för försörjningsstöd höjs till en nivå som utgår från vad det faktiskt kostar att leva, och att barnbidraget och bostadsbidraget höjs.
Lokalt vill vi se avgiftsfri fritidsverksamhet, avgiftsfri kollektivtrafik för barn och unga, och en kulturskola som alla har råd med. Ingen del av barndomen ska kosta så mycket att den blir omöjlig.
När du ger en gåva till Rädda Barnen är du med och hjälper de barn som har det allra tuffast runt om i världen. Dina pengar används där våra experter bedömer att behoven är som störst och där de gör mest nytta för barnen. Tillsammans ger vi barn en ljusare framtid.
Intresserad av stöd och kunskapsmaterial för vuxna?
