Revisorer

Eftersom revisorn bland annat ska granska styrelsen behöver personen vara oberoende i förhållande till den. Det innebär att man inte får sitta i föreningens styrelse. Personen bör inte heller ha en nära relation eller vara släkt med någon i styrelsen, eftersom det kan leda till jäv. 

För att bli ideell revisor krävs ingen särskild utbildning. Det är dock en fördel att ha grundläggande kunskap om föreningsarbete och ekonomi, så att man vet vad man ska titta efter i granskningen. Revisorn är den enda förtroendevalda rollen som inte behöver vara medlem i Rädda Barnen. 

Lokalföreningar och distrikt ska ha minst två revisorer, varav minst en förtroendevald. Riksstyrelsen kan också besluta att föreningar med en balansomslutning över 10 prisbasbelopp ska ha en auktoriserad revisor. 

Bokslutet ska lämnas till revisorerna senast tre veckor före lokalföreningens eller distriktets årsmöte. Revisorerna ska i sin tur lämna sin revisionsberättelse senast tio dagar före årsmötet. 

Ja vi brukar erbjuda en revisorsutbildning under våren varje år. Håll utkik i kalendern för att se när nästa tillfälle är. Du kan också vända dig till föreningens verksamhetsutvecklare eller medlem@rb.se för stöd. 

Du har även tillgång till aktuell information om årsmöten i lokalföreningar och distrikt. 

I Rädda Barnen finns flera dokument som är viktiga för dig som revisor att känna till. De fungerar som stöd i din granskning och hjälper dig att bedöma om föreningen följer beslut, regler och riktlinjer. 

Det viktigaste dokumentet är stadgarna, som kan ses som föreningens grundläggande regelverk. Utöver stadgarna finns även policys och andra styrdokument som kan vara relevanta i din granskning. Alla styrdokument och viktiga dokument hittar du här. 
 
I övrigt är det dokument från den förening du är revisor i som är relevanta att granska, till exempel årsmötesprotokoll, styrelseprotokoll, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse samt bokslut och annan ekonomisk dokumentation. De får du från styrelsen.  

Den ekonomiska granskningen handlar om att säkerställa att föreningens ekonomi sköts på ett ansvarsfullt och korrekt sätt. Som revisor går du igenom budget, redovisning och bokslut, och jämför planerad och faktisk ekonomi. 

Du tittar också på hur ekonomiska rutiner fungerar, att alla intäkter och utgifter är korrekt dokumenterade samt om det finns skulder eller fordringar att ta hänsyn till. Avvikelser eller oklarheter kan vara viktiga att följa upp med styrelsen. 

Mer detaljerad vägledning finns i det fördjupande materialet. 

Verksamhetsgranskningen handlar om att bedöma om föreningens verksamhet fungerar som den ska och om styrelsen sköter sitt uppdrag. 

Som revisor tittar du bland annat på om stadgar och årsmötesbeslut följs, hur styrelsens arbete fungerar och om viktiga händelser under året har hanterats på ett bra sätt. Det kan också handla om att jämföra verksamheten med verksamhetsplanen och följa upp avvikelser. 

Mer detaljerad vägledning finns i det fördjupande materialet. 

När granskningen är klar sammanställs den i en revisionsberättelse som presenteras på årsmötet. Det är en kort text där du beskriver din granskning och dina slutsatser. 

I revisionsberättelsen redogör du för vad du har granskat, vad du har kommit fram till och om du anser att styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet. 

Mer detaljerad vägledning finns i det fördjupande materialet och du kan gärna använda mallen för revisionsberättelse. 

Om du under din granskning upptäcker något som inte stämmer eller som du vill anmärka på är första steget att prata med styrelsen, påpeka felet och ställa frågor. Därför är det bra att komma igång i tid, så att styrelsen hinner rätta till eventuella brister. 

Mindre avvikelser som styrelsen rättar till, eller kan ge en rimlig förklaring till, behöver inte tas upp i revisionsberättelsen. Även större avvikelser kan ha förklaringar, till exempel varför ett årsmötesbeslut inte har genomförts eller varför kostnader har blivit högre än planerat. Sådana saker kan i stället beskrivas i revisionsberättelsen så att årsmötet kan ta ställning till dem. 

Om styrelsen inte åtgärdar de brister du lyfter, eller inte kan ge tillfredsställande förklaringar, bör du ta upp det i revisionsberättelsen. Vid allvarliga brister kan du också rekommendera årsmötet att inte bevilja den avgående styrelsen ansvarsfrihet. Detta är dock mycket ovanligt att det sker.  

Om du under din granskning upptäcker allvarliga missförhållanden i föreningen kan du ta det vidare inom organisationen. I första hand sker detta genom föreningens ordinarie rutiner och rapporteringsvägar för incidenter. 

Om dessa inte fungerar, inte upplevs som tillförlitliga eller om du vill vara anonym, kan du i stället använda visselblåsarfunktionen. Där kan oegentligheter anmälas anonymt via en extern part, vilket säkerställer oberoende. Visselblåsarfunktionen gör det möjligt att tidigt upptäcka risker och vidta åtgärder.

Revisorerna lämnar en rekommendation till årsmötet om styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet eller inte. Utifrån detta fattar medlemmarna sitt beslut. Beslutet baseras på den information som finns tillgänglig vid tillfället, och kan omprövas om nya uppgifter framkommer i efterhand. 

Att bevilja ansvarsfrihet innebär att medlemmarna bedömer att styrelsen har tagit sitt ansvar och skött sitt uppdrag, och att man inte avser att rikta skadeståndskrav eller göra polisanmälan för sådant som ingår i granskningen. 

Det är ovanligt att ansvarsfrihet inte beviljas i ideella föreningar. Det handlar inte om ursäktliga misstag eller svåra avvägningar där styrelsen försökt agera, utan om mer allvarliga brister – till exempel om ansvar inte har tagits i ekonomiska frågor eller om kända missförhållanden inte har åtgärdats. I sådana fall är det viktigt att händelser och beslut dokumenteras i styrelseprotokoll.