Barnrättsperspektiv i krisberedskap
Barns rättigheter och trygghet är en grundförutsättning för ett starkt och motståndskraftigt samhälle. I krisberedskap och civilt försvar måste barn ses som egna rättighetsbärare, inte enbart som anhöriga till vuxna.
Trots att barn alltid påverkas vid kriser tas deras rättigheter och behov fortfarande i alltför låg utsträckning tillvara i styrning, planering och genomförande.
Ett barnrättsperspektiv är inte ett tillägg, utan en nödvändig del av effektiv krisberedskap och civilt försvar. Samhällets motståndskraft förutsätter att barns trygghet, delaktighet och utveckling integreras på alla nivåer: lokalt, regionalt och nationellt. En stark krisberedskap och ett starkt civilt försvar börjar med att ingen lämnas utanför.
Vårt arbete inom krisberedskap och barnkrisstöd
Rädda Barnen arbetar både operativt och påverkande inom området. Förutom att bygga team av barnkrisstödjare och sprida kunskap om akut stöd till barn i kris, verkar vi för att barnrättsperspektivet ska säkerställas i hela Sveriges krisberedskap och civila försvar.
I dag tillgodoses barns rättigheter och behov av adekvat stöd, inklusive psykologisk första hjälpen, i låg utsträckning vid kriser. Mot denna bakgrund samlas vårt påverkansarbete kring två övergripande huvudbudskap:
- Säkerställ barnrättsperspektivet i Sveriges krisberedskap och civila försvar.
- Säkerställ civilsamhällets roll och finansiering i Sveriges krisberedskap och totalförsvar.
Dessa huvudbudskap konkretiseras i krav och rekommendationer som riktar sig till lokal, regional och nationell nivå.
Nuläge och utvecklingspotential – från lokal till nationell nivå
I dag tillgodoses barns rättigheter i låg utsträckning vid kriser, och ett barnrättsperspektiv saknas ofta i kommuners och regioners arbete med krisberedskap och civilt försvar. Samtidigt är det just på lokal och regional nivå som många avgörande beslut fattas, om planering, samverkan, övning, information och stöd till befolkningen. Här finns därför också en stor utvecklingspotential.
Kommuner, regioner och länsstyrelser har ett centralt ansvar för krisberedskap samt samverkan med civilsamhället. I praktiken innebär detta möjligheter att:
- integrera barnrättsperspektivet i risk- och sårbarhetsanalyser
- genomföra barnkonsekvensanalyser inom krisberedskap och civilt försvar
- säkerställa att barn får anpassad information och tillgång till tryggt psykosocialt stöd vid kriser, samt
- involvera barn och unga i planering och övningar på ett strukturerat sätt.
Rädda Barnen har genom sin lokala närvaro, regionala strukturer och nationella påverkansarbete en unik möjlighet att bidra till ett sammanhållet arbete på alla nivåer. Det gäller såväl dialog och samverkan med kommuner och regioner som påverkan gentemot länsstyrelser, nationella myndigheter och regering. Genom att knyta ihop operativa erfarenheter från lokalt barnkrisstöd med policy- och kunskapsutveckling kan organisationen stärka genomslaget i hela systemet.
På nationell nivå drivs påverkansarbetet bedrivs i nuläget främst genom B5-samverkan med Röda Korset, Sveriges stadsmissioner, Svenska Kyrkan och Riksidrottsförbundet på nationell nivå där viktiga kontakter är exempelvis Myndigheten för civilt försvar.
Intresset för krisstöd ökar
Det finns nu ett tydligt momentum. Intresset för barns skydd i kris ökar hos både kommuner, myndigheter och politiska beslutsfattare. Rädda Barnen har både kompetensen, erfarenheten och legitimiteten att ta en större roll. Tillsammans har vi goda förutsättningar att driva ett kraftfullt och sammanhållet påverkansarbete, från lokal nivå till nationell.
