Varför sker svältkatastrofer?

Återigen hotas människor i östra Afrika av svält. Läget är särskilt akut i Somalia och i delar av Etiopien och Kenya. Även i Nigeria, Jemen och Sydsudan är läget fortfarande mycket allvarligt. Men vad innebär egentligen svält och hur kan det fortfarande hända 2019? Vilka är orsakerna och hur drabbas barnen? Saman Saidi, som bland annat har arbetat i vår insats mot hungersnöden i Nigeria, svarar på de vanligaste frågorna och reder ut begreppen.

Vad är skillnaden mellan svält och hunger?

Termen svält ska inte användas lättvindigt, utan endast användas för att beskriva den värsta tänkbara katastrofen där människor dör till följd av brist på mat. Enligt FN råder svält när:

  • var femte hushåll är drabbat av akut brist på mat,
  • 30% av befolkningen lider av akut undernäring,
  • två av 10 000 vuxna, eller fyra av 10 000 barn, dör varje dag.

Denna definition har bland annat tagits fram för att begreppet svält inte ska missbrukas. När ordet svält används ska det vara en tydlig signal till omvärlden att mängder av människor dör och att det är bråttom att agera för att rädda liv.

Begreppen hunger eller hungersnöd innebär att människor inte har tillräckligt med mat för dagen. Att det råder hungersnöd i ett område innebär att akut undernäring är utbrett, vilket påverkar människors hälsa och förmåga att arbeta för sin egen försörjning. Många behöver behandling för överleva. 

Begreppet hunger används alltså för att beskriva olika förstadier till en svältkatastrof. Just nu är det hungersnöd i stora delar av östra Afrika och läget är särskilt akut i delar av Somalia, som balanserar på gränsen till svält.

Var med oss varje dag och hjälp barn i katastrofer!

Bli månadsgivare

Varför inträffar svält och hur kan det hända 2019?

Enligt FN går en av åtta personer i världen och lägger sig hungrig varje kväll – detta trots att det globalt sett produceras tillräckligt med mat för att mätta hela jordens befolkning. Hungersnöd hänger ihop med att människor lever i fattigdom och att möjligheterna till att försörja sig försvåras eller förstörs. Ofta är det en direkt följd av konflikt och/eller naturkatastrofer, såsom översvämningar, cykloner eller extrem torka. Det handlar alltså inte om att det inte finns mat, utan att människor av olika anledningar hindras från att skaffa sig mat.

Förra året konstaterade FN att klimatförändringarna är en av huvudorsakerna till den globala hungersnöden. Klimatförändringarna vållar inte bara extremväder och naturkatastrofer, utan ger också upphov till landförstöring, ökenspridning, vattenbrist och stigande havsnivåer, vilka direkt påverkar människors levebröd. I östra Afrika har torka och uteblivna regnsäsonger under flera års tid orsakat stor brist på mat i regionen. I vissa områden, som tidigare har haft flera regnperioder årligen, har det inte regnat på över ett år. Det leder till förstörda skördar, att boskap dör och att försörjningsmöjligheter går förlorade.

Andra betydande orsaker till hungersnöd i låginkomstländer är brist på investeringar inom jordbruket för till exempel vägar, lagerhållning och bevattningssystem; samt fluktuerande och höga priser på mat som leder till att människor i perioder tvingas äta mindre näringsriktig kost.

Alla dessa orsaker hänger samman på olika sätt och samverkar med varandra.

Forskarna befarar att effekterna av klimatförändringarna kommer bli både vanligare och allvarligare, vilket kommer att få stora konsekvenser för den globala hungern. Men fortfarande är risken för att hungersnöd ska övergå till en svältkatastrof framförallt kopplat till krig och konflikt.

Saman Saidi
Saman Saidi arbetar som fältkommunikatör för Rädda Barnens humanitära insatser världen över. Foto: Jessika Gustavsson/ Rädda Barnen

Var riskerar människor att drabbas av svält?

Enligt FN finns det ett tydligt samband mellan konflikt och hungersnöd. Det är alltså i framför allt konfliktdrabbade länder och områden som risken för svält är som allra störst. När Somalia drabbades av svältkatastrofen år 2011, var det i ett land som sedan länge plågats av konflikt och anarki. Då dog över 250 000 somalier av svält.

I dag ser vi återigen att hungersnöden är särskilt akut i Somalia, liksom i andra svårt konfliktdrabbade länder så som Nigeria, Jemen och Sydsudan. I norra Nigeria tvingar Boko Harams våldsamma härjningar miljoner människor på flykt, bort från sina marker och egen försörjning. I Jemen hindrar stridande parter importen av matleveranser genom att blockera hamnar och sjukvårdsinrättningar attackeras. Det är under sådana omständigheter som risken för svält ökar dramatiskt. Idag blir det också alltmer vanligt att hjälporganisationer inte når de drabbade på grund av att det är för farligt eller att man nekas tillträde.

Hur drabbas barnen av hunger och svält? 

Barn drabbas alltid värst av hungersnöd och svält. I dag är undernäring den vanligaste orsaken till att barn under fem år dör. Minst 50 miljoner barn lider av akut undernäring och en tredjedel av dem är så svårt undernärda att de riskerar att dö om de inte får behandling. Under svältkatastrofen i Somalia år 2011 dog över 125 000 barn som var under fem år gamla. Det är mer än häften av det totala antalet döda. I det krigsdrabbade Jemen beräknas 85 000 barn under fem år gamla ha dött av svält sedan kriget började 2015 fram till november 2018, enligt vår undersökning från slutet av förra året. 

Barn som drabbas av näringsbrist växer inte som de ska och deras mentala utveckling försämras. De blir lättare sjuka eftersom deras immunförsvar är försvagat. Barnens motståndskraft mot vanliga infektionssjukdomar som diarré, malaria och luftvägsinfektioner blir sämre och ofta livshotande.

Undernäring är farligast under graviditeten och under barnets första år. Om mamman lider av svår undernäring utvecklas inte fostret som det ska, det kan leda till att det nyfödda barnets fysiska och mentala utveckling hämmas. Barn som drabbas av undernäring under sina tre första år riskerar att få kroniska hjärnskador och mental funktionsnedsättning för resten av livet, som till exempel nedsatt inlärningsförmåga, kreativitet och initiativförmåga. 

Mohamed, som är 10 månader, undersöks på en av våra mobila sjukvårdsmottagningar i Somaliland. Omkretsen på överarmen visar graden av undernäring och rött på måttbandet betyder att han är allvarligt undernärd. Foto: Mustafa Saeed/ Rädda Barnen

Vad gör Rädda Barnen för att hjälpa drabbade? 

Vi finns på plats med humanitära katastrofinsatser över hela välden där hungernöden är utbredd och risken för svält är stor. Vi jobbar både förbyggande och behandlar barn och familjer som redan är drabbade, bland annat genom att:

  • Bygga upp och stötta sjukvården i områden där barn bor och skapa rutiner för att regelbundet kontrollera att barn växer som de ska. 
  • Utbilda och utrusta lokala hälsoarbetare som kan väga och mäta barnen. Vi lär dem ställa diagnos, ge rätt näringsbehandling och remittera de allvarligt sjuka barnen vidare till specialistvård.
  • Ge mammor och pappor stöd under de första livsavgörande 1 000 dagarna efter födseln. De får kunskap om amning och näringsriktig mat och om hur man skyddar barnen mot infektionssjukdomar.
  • Utbilda jordbrukare om hur de kan undvika att förlora skördar och boskap på grund av naturkatastrofer. De lär sig odla näringsrika spannmål, grönsaker och frukt i större kvantiteter, för eget bruk eller för att sälja. Vi visar också hur de kan föda upp djur som ger kött, ägg och mjölk.
  • Ge barnfamiljer möjlighet att sätta in pengar på sparkonton och teckna försäkringar, så att de kan klara sig under tuffa tider, eller starta egna små företag.
  • Dela ut matpaket och förse barnfamiljer med rent vatten i katastrofområden. Vi sätter också upp särskilda trygga platser där gravida och ammande mammor får råd samt sjukvård och näringstillskott till sina bebisar. Vi upprättar även mobila hälsokliniker som kan ta sig till avlägsna plaster och byar för att ge vård, samt vårdinrättningar dit svårt undernärda barn kan få mer specialiserad vård.

Swisha din gåva via gåvoformuläret här! Du kan välja Swish som betalsätt i sista steget.

Ge en gåva