Den gode mannen är både vårdnadshavare och förmyndare. Han eller hon ska företräda det ensamkommande barnet i alla frågor som rör deras personliga, ekonomiska och rättsliga angelägenheter.

- Den gode mannen är det allra viktigaste. Det och att få gå i skola, säger Aicha från Guinea som kom hit som 17-åring.

Rapporten ”Oklart uppdrag” visar tydligt på alla de oklarheter och som omgärdar uppdraget. Den visar också hur bristen på regler och samordning skapar skillnader i bemötande av de ensamkommande ungdomarna. Det är slumpen, de gode männens inställning, engagemang och kunskaper, och egna tolkningar i kommunerna som avgör om ungdomarna får det stöd de behöver och har rätt till.

Som exempel på detta kan nämnas att:

• Ungdomarna i studien fick vänta mellan en vecka och tre månader innan de fick en god man.
• Bara fem av de 21 ungdomarna fick tillfälle att yttra sig om valet av god man.
• Hur mycket tid de gode männen spenderar med ungdomarna varierar från fyra till 25 timmar per månad.
• Det finns inga regler för hur många uppdrag en god man kan ha. De gode männen i studien hade ansvar för mellan två och tio barn.

Nästan var fjärde ungdom i studien uppger att de inte har någon social kontakt med sin gode man, utan enbart träffar honom/henne vid besök hos myndigheter. Rapporten visar att förväntningarna på den gode mannen är mycket varierande. Vissa anser att en god man ska vara som en förälder, andra ser honom eller henne som en fritidspedagog som ska ansvara för att minska ensamhet och social isolering, åter andra ser den gode mannen enbart som en företrädare för barnet i kontakter med myndigheter.

Förväntningarna på juridiska kunskaper varierar också. Detta skapar rättsosäkerhet eftersom det finns flera situationer då den gode mannens juridiska kunskaper kan vara avgörande för om barnet får stanna i Sverige.

Rädda Barnen kräver att
• Alla ensamkommande barn ska få en god man inom 24 timmar.
• Uppdraget som god man ska definieras tydligare. Det måste tas fram en nationell uppdragsbeskrivning, nationella lämplighetskriterier och ett nationellt system för utbildning, fortbildning och handledning.

Under 2009 kom 2 250 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige. Rädda Barnens kampanj Landa tryggt syftar till ett bättre mottagande i kommunerna. Rapporten ”Oklart uppdrag” är en kortversion av en större studie, som ingår i det EU-stödda projektet Closing a Protection Gap, som genomförs i åtta länder. I rapporten intervjuas 21 ensamkommande flyktingbarn, sex gode män samt sex vuxna som arbetar med ensamkommande barn.