Lugna, lyssna, stärk - psykologisk första hjälp för barn i akut kris

Lugna, lyssna, stärk är en vägledning för hur du som vuxen kan stötta barn efter allvarliga händelser i samhället. Den ger konkreta råd och tips på hur du kan möta barn i kris. Rädda Barnen arbetar för att fler vuxna ska få större kunskap om krisstöd, för att fler barn ska få växa upp i trygghet - här och nu.

I coronapandemins framfart har det blivit än mer påtagligt att det finns behov av vägledning i hur vi vuxna kan öka barns känsla av lugn och trygghet i akuta lägen. Enligt barnkonventionen har barn rätt till information, delaktighet och rehabilitering. Det blir särskilt aktuellt när det gäller krisstöd. 

Terrorattentat, pandemier eller olyckor - 
det som drabbar samhället drabbar också barn

Det finns olika typer av händelser som kan orsaka krisreaktioner och det är lätt att känna sig rådvill när man som vuxen ska möta barn i en sådan situation. I den här vägledningen fokuserar vi på hur vi vuxna kan stötta barn efter allvarliga händelser och under samhällskriser. Det handlar om svåra händelser som drabbar många barn samtidigt: ett terrorattentat, en skogsbrand, en olycka eller en skjutning där många skadats eller drabbats på annat sätt.

Rädda Barnen vill underlätta för föräldrar, lärare, socialsekreterare, tränare och alla andra viktiga vuxna som kan möta barn i kris att ge så kallad psykologisk första hjälp.

Här hittar du Lugna, lyssna, stärk

Här kan du läsa vägledningen i sin helhet och få konkreta exempel på aktiviteter och förhållningssätt när du möter barn i akut kris.

Ladda ned vägledningen

I vår webbshop kan du beställa hem ett fysiskt exemplar av Lugna, lyssna, stärk.

I vägledningen utgår vi ifrån forskning och beprövad erfarenhet och ger konkreta exempel på vad du kan göra och vilket förhållningssätt du kan ha när du möter barn i akut kris. Materialet är framtaget av Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling och är illustrerat av Stina Wirsén.

Lyssna, lugna, stärk kan du bland annat läsa om:

  • Olika typer av kriser som drabbar många barn samtidigt
  • Om psykologisk första hjälp och hur du kan använda den
  • Exempel på vanliga krisreaktioner hos barn
  • Hur du stärker känslan av trygghet, lugn, gemenskap hos barn
  • Hur du stärker barnets självtillit och tilltron till samhället
  • Att ge omsorg i akut skede

Alla kan ge psykologisk första hjälp!

Kriser vänder upp och ner på vardagen och det kan kännas som att vi tappar all kontroll och tro på att det kommer att bli bra igen. Psykologisk första hjälp för barn passar i många olika situationer. Från att stötta ett enskilt barn på kvällen efter ett otäckt besked till att möta en skolklass dagen efter ett terrordåd eller barn på plats där en katastrof precis har inträffat. Precis som vid första hjälpen vid akuta kroppsliga skador så är det inget som kräver omfattande utbildning. Att bidra med tid, engagemang och lugn räcker långt!

Konkreta tips till dig som möter barn i kris

  • Presentera dig själv och berätta vad du kan hjälpa till med.
    "Hej, jag heter..."
  • Stötta föräldrar att själva ta hand om sina barn i första hand. Uppmuntra föräldrars och andra nära anhörigas tilltro till att de klarar av att lugna och visa tillräcklig omsorg även i en mycket svår situation.
    ”Kan jag underlätta för er familj på något sätt?”
    ”Vad skulle hjälpa dig att stötta ditt barn just nu?”
    ”Hur brukar du göra för att lugna ditt barn? Ska vi pröva om det fungerar nu också?”
  • Tala med vardagliga ord. Undvik att själv använda starka beskrivningar och skrämmande ord som till exempel fruktansvärt, panik, hemskt.
  • Bekräfta känslor och lugna. Se om ni kan hitta en avskild och lugn plats som underlättar för barn och föräldrar att ställa frågor och berätta vad de behöver hjälp med.
    ”Du verkar rädd, kan vi ta ett djupt andetag tillsammans så ska vi se sen hur jag kan hjälpa dig?”
    ”Vad tror du/ni om att vi sätter oss här en liten stund?”
  • Om ett barn vill prata, ta dig tid att lyssna.
  • Normalisera och förklara vanliga krisreaktioner.
    ”Det kan kännas svårt att tänka klart när vi blir rädda, ibland kan det kännas som att det bara snurrar i huvudet.”
    ”Det är vanligt att känna sig konstig när det händer riktigt läskiga saker. Kroppen kan kännas annorlunda.”
  • Ta reda på vad som brukar fungera för barnet för att lugna ned sig.
    ”Hur brukar du göra när du är orolig? Vad brukar fungera för dig för att bli lugnare?”
  • Avlasta från skuld.
    ”Du kunde inte göra mer, det skulle vara väldigt farligt.”
    ”Det är jättesvårt nu men jag ser att du försöker göra så gott du kan.”
  • Uppmuntra barnets spontana positiva strategier.
    ”Så mysigt du har lindat in dig i filten!”
    ”Så bra att du håller i glaset!”
    ”Jag såg att du hjälpte till med att hämta pennor, så snällt gjort av dig!”