Föräldrakontroll räcker inte – hjälp barnen säkra nätlivet

Att helt skydda barnen från olämpliga sajter eller bilder på nätet är svårt. Men som förälder kan du känna till farorna och hjälpa barnet på rätt väg. Det kan handla om att problematisera sexualiserade bilder, lära barnen källkritik och att skydda lösenord.

I dag finns säkerhetspaket och föräldrakontroller för datorer, och appar med porrfilter, men det är ingen garanti. Ju mer barnen släpps fria, desto mer kan de klicka sig runt. Som förälder bör man alltså inte ha en övertro på säkra inställningar. I stället är det viktigt att prata med barnet om vardagen på nätet, att problematisera och diskutera. Då är det centralt att du intresserar dig för barnets digitala värld och känner till hur den fungerar.

Enligt IT-säkerhetsspecialisten Per Hellqvist, som skrivit flera böcker på temat, finns det några risker som är bra att känna till.

Lär barnet källkritik

I sociala medier är det ofta en tävling om vilka som får flest följare, vänner och likes. Därför blir det också naturligt för barn att säga ja till okända personer som vill bli vänner.

– Det är tyvärr väldigt vanligt. Problemet är att det finns vuxna som utnyttjar det för att få tillgång till barnen. Vi måste prata med barnen om det, säger Per Hellqvist. 

På nätet sprids också mycket desinformation. Det kan handla om enskilda personer eller trollfabriker, som sprider information baserat på felaktiga fakta. Barn som använder sociala medier kan lätt påverkas och tror att det är sanning.

– Här är det väldigt viktigt att barn kan ifrågasätta informationen. De behöver verktyg för källkritik, säger han.

Diskutera Youtube-klippen

Youtube är den app som unga använder mest och det är viktigt att hålla koll på vilken typ av videoklipp barnet tittar på. Många filmer visar exempelvis personer som ställs inför olika omöjliga utmaningar, men som för tittarna framstår som möjliga att klara. Det kan exempelvis handla om att bestiga byggnadsställningar eller klara av att äta upp en massa diskmaskinstabletter.

– I själva verket är materialet ofta redigerat och behöver inte visa verkligheten. Det är viktigt att ta upp det, så att barnet inte testar själv.

Två barn ligger under täcket och tittar på en surfplatta.

Skydda lösenorden

Enligt Per Hellqvist är det viktigt att lära barnen att skydda sina lösenord till olika appar och sajter. Om det missbrukas kan det nämligen få förödande konsekvenser. Det kan handla om att någon annan tar över hela barnets digitala liv, skriver saker på sociala medier och har full tillgång till bilder och andra konton där mejlen är registrerad.

– Jag brukar säga att lösenord är som tandborstar. Byt den ofta och låna inte ut den. Om man behöver praktisk hjälp för ökad säkerhet finns enkla lösenordshanteringsprogram, säger Per Hellqvist.

Ställ generella frågor

En oro för många föräldrar är att barnen ska hamna framför våldsamma och pornografiska klipp. På nätet finns ingen garanti för att det inte kommer hända. Tvärtom finns det exempel på hur våldsamma och pornografiska klipp med kända tecknade barnfigurer blandas in i flödet på Youtube. Ett exempel är karaktären Elsa i den populära barnfilmen ”Frost”.

Enligt Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda Barnen, är det viktigt att våga prata om porr och problematisera sexualiserade bilder. Barn kan fastna i att titta på sådant som är skrämmande. Ett råd är att inte ställa personliga utan mer generella frågor. Du kan exempelvis säga ”Jag läste i tidningen att många unga kommer in på porrklipp när de surfar, har ni varit med om det? Vad verkar det vara för sajter?”.

– Det här är ett bra angreppssätt när det gäller svåra frågor generellt. Som förälder kan man vara lite påhittig, säger Hanna Thermaenius.

En flicka tittar på en mobil. En vuxen hand stryker henne över håret.

Dialogen viktigaste skyddet

Hon menar att just dialogen är det viktigaste skyddet. Att man som förälder vågar prata med sitt barn om det som händer på nätet, precis som vi pratar om hur det var i skolan.

– Här är det viktigt att ställa riktade frågor, inte bara om barnet har spelat utan om vad som var positivt eller negativt, till exempel ”Fanns det någon situation då du blev arg eller ledsen i dag?”.  

Enligt Hanna Thermaenius vill barnet ofta prata om det. Snarare är det föräldrarna som tycker att barns liv på nätet är ganska ointressant.

Begränsa surfande för mindre barn

När det gäller mindre barn är det enklare att begränsa surfandet. Enligt Hanna Thermenius överskattas ofta små barns behov av appar, de flesta gillar snarare upprepning.

– Det går att åka på semester med tre bilderböcker och tre roliga appar. Vi vuxna kan också hjälpa barnen att hitta appar som är utvecklande, exempelvis där barnet skapar något själv. Sedan kan man stänga av uppkopplingen, säger Hanna Thermaenius.

5 tips: Så vägleder du barn för ökad säkerhet på nätet

  1. Ha ingen övertro till säkra inställningar. I stället är det viktigt att prata med barnet om vardagen på nätet, problematisera och diskutera. Intressera dig för barnens värld på nätet och ta reda på hur den fungerar.
  2. Det finns säkerhetspaket för datorer som filtrerar bort vissa kategorier av webbsidor som kan vara skadliga för barn. Tyvärr finns ännu inte sådant skydd för paddor eller telefoner. Däremot kan det vara möjligt att göra vissa inställningar i routern för att blockera innehåll. Fråga vid inköp.
  3. Lär barnet att det som står på nätet inte nödvändigtvis är sant. Tvärtom är det många som drar nytta av att sprida desinformation. En kritisk blick är även viktigt vid konsumtion av videoklipp eller bilder.
  4. Våga prata om porr och sexualiserade bilder. Ställ gärna generella frågor som inte adresserar barnet direkt. ”Jag hörde av en kollega att hennes barn sett porr på nätet. Har det hänt er?”
  5. Gå in och begränsa surfandet för mindre barn. Installera några bra appar och stäng sedan av internetuppkopplingen.

 

Så använder barn 7–15 år sociala appar

  • Youtube. Om du har webbläsaren inställd på ”begränsat läge” filtreras visst innehåll avsett för vuxna bort, men det är ingen garanti. Videotjänsten besöks av 85 procent av 7–15-åringarna varje vecka. 
  • Spotify. 66 procent av barnen besöker musiktjänsten varje vecka. 
  • Snapchat. En fotodelnings- och sociala medier-app för smartphones. Används i stor utsträckning för att kommunicera med snabba bilder. Finns inget direkt filter eller skydd. Besöks av 59 procent av barnen varje vecka.
  • Instagram. 46 procent av barnen besöker fotodelningstjänsten varje vecka. 
  • Musical.ly (Tik Tok). En video-app för smartphones där du kan skapa videoklipp, skicka meddelanden och göra live-sändningar. Besöks av 17 procent varje vecka. Åldersgräns 13 år.
  • Facebook. Det sociala nätverket besöks av 13 procent av barnen varje vecka. 

Åldersgränsen är 13 år för ovan nämnda appar förutom Spotify som har åldersgräns 18 år alternativt 13 år vid vårdnadshavares samtycke. Källa: Surfa Lugnt och Spotify (augusti 2018).

Statistiken om medieanvändning gäller barn i åldern 7–15 år. Källa: Orvesto Junior 2018.

Stöd vårt arbete för att hjälpa barn

Stöd oss

Foto 1: Oskar Kullander
Foto 2: Africa Studio/Shutterstock
Foto 3: GOLFX/Shutterstock