Stor ekonomisk oro hos föräldrar med låg inkomst
Vår nya undersökning om barnfamiljers ekonomiska svårigheter visar en ökande klyfta i levnadsstandard mellan barnfamiljer med låga inkomster och familjer med stabilare ekonomi.
Undersökningen är den fjärde i raden och är genomförd av Verian (tidigare Sifo) på uppdrag av Rädda Barnen, Hyresgästföreningen, Majblomman och Röda Korset.
Läs sammanställningen av undersökningen här
Barns grundläggande behov hotas
Sedan den första undersökningen 2023 har kontrollgruppen generellt sett fått en starkare ekonomisk situation och minskad oro. Samtidigt ligger barnfamiljer med ensamstående och sammanboende föräldrar med låga inkomster kvar på höga nivåer när det kommer till oro och svårigheter att få pengarna att räcka till. Det är barns grundläggande behov som hotas; att ha råd med såväl tillräcklig som näringsrik mat, att ha kläder för väder och kunna betala för fritids- och familjeaktiviteter.
Några resultat från undersökningen
Undersökningen visar bland annat att:
- 5 av 10 ensamstående och 3 av 10 sammanboende föräldrar med låga inkomster oroar sig för sin försörjning och hur det påverkar barnen.
Motsvarande siffra bland allmänheten är 8 procent. - 5 av 10 ensamstående och 3 av 10 sammanboende föräldrar med låga inkomster har de senaste sex månaderna haft svårt att ge näringsrik mat, kläder efter årstid eller fritidsaktiviteter till sina barn. Motsvarande siffra bland allmänheten är 7-10 procent.
- 1 av 4 ensamstående och 1 av 10 sammanboende föräldrar med låga inkomster klarar inte av extra utgifter över 500 kr en vanlig månad.
Motsvarande siffra bland allmänheten är 1 procent - 1 av 4 ensamstående och 1 av 7 sammanboende föräldrar med låga inkomster har de senaste sex månaderna haft svårt att göra en familjeaktivitet som kostar pengar, köpa leksaker eller andra materiella saker barnen behöver, betala fritidsaktiviteter till barnen och betala för kollektivtrafik.
Motsvarande siffra bland allmänheten är en 1 procent.
Matfattigdom – en ny verklighet i Sverige
Tre respektive fyra procent av ensamstående och sammanboende föräldrar med låga inkomster svarar att de vid flera tillfällen under det senaste halvåret har haft svårt att mätta barnen. Det är en allvarlig siffra. Var fjärde uppger också att de vid flera tillfällen inte har haft råd att köpa näringsriktig mat. Resultaten visar en ny verklighet i Sverige där matfattigdom inte längre är ett undantag, utan ett återkommande inslag i livet för många barnfamiljer med små marginaler.
Allvarliga och långsiktiga konsekvenser
Undersökningen bekräftar och kompletterar Rädda Barnens senaste barnfattigdomsrapport som visar att 276 000 barn i Sverige lever i barnfattigdom. Att hundratusentals barn växer upp i utanförskap och otrygghet får allvarliga och långsiktiga konsekvenser för individen och samhället. Nu krävs politisk handlingskraft för att alla barn i Sverige ska kunna äta sig mätta, ha en meningsfull fritid och en trygg bostad, enligt barnkonventionen.
Våra krav till politiker
- Höj och indexera barnbidraget och bostadsbidraget.
- Stoppa barnvräkningarna.
- Höj försörjningsstödet.
- Inför avgiftsfri kollektivtrafik för barn och ungdomar, även under lov, kvällar och helger.
- Avgiftsfri frukost i skolan.
- Säkra barns rätt till meningsfull fritid.
- Undvik lagstiftning som riskerar att öka barnfattigdomen och diskriminera barn, exempelvis genom bidragstak eller kvalificering till socialförsäkringarna.
Metod i korthet
Undersökningen gjordes av Verian under februari 2026 och bygger på 1.314 intervjuer med slumpmässigt utvalda och riksrepresentativa barnfamiljer i hela Sverige. Huvudmålgruppen för undersökningen var ensamstående föräldrar med en inkomst under 30.000 kronor i månaden före skatt och sammanboende föräldrar med en hushållsinkomst under 43.000 kronor före skatt. Siffrorna jämfördes med en kontrollgrupp, barnfamiljer i allmänhet, som inte baserades på inkomst. Båda grupperna bestod av föräldrar med hemmaboende barn under 18 år.
