Skärmtid: Så undviker du att ditt barn blir beroende

Skärmliv

En flicka använder en mobil.

Har du ett barn som inte kan slita sig från mobilen eller datorn? Ibland blir suget för stort och användandet svårt att bryta. Här är några råd på vägen.

Livet framför skärmen kan vara väldigt varierande och har därmed många olika funktioner för användaren, både positiva och negativa. Ett barn som tillbringar mycket tid framför datorn eller med mobilen kan både vara kreativ och passiv: fixa hemläxor, lösa en gruppkonflikt i skolan, göra en egen video eller slappna av framför en film.

Hjärnan triggas igång av ovisshet

Det finns aspekter av skärmanvändandet som triggar hjärnan och gör det svårt att sluta. Hjärnforskaren Katarina Gospic liknar belöningssystemet vid en digital godispåse – har du tagit en godis vill du bara ha mer. Mest kickar hjärnan igång när den inte riktigt vet vad som väntar. Det är därför vi hela tiden tittar efter mer likes eller kommentarer.

– När det är 50 procents chans att det ska finnas en belöning är hjärnan mest på spänn. Många appar och spel är specialdesignade efter detta, de uppmuntrar oss hela tiden att fortsätta, säger hon.

Ett exempel är Snapchat där användarna får poäng för hur mycket de interagerar med varandra. Ju fler poäng två personer samlar, desto bättre vänner påstås de bli.  Andra exempel är spel som ”World of Warcraft” eller ”Pokémon Go”.

– Här matas användaren med de perfekta pauserna mellan belöningarna, du vet aldrig när belöningen kommer. Väntan och osäkerheten gör kicken extra stor och användaren krokas in, säger Katarina Gospic.

1. Se upp för varningstecken

Förstärkningen nätbaserade aktiviteter ger på kort sikt är svår att överträffa i andra vardagsaktiviteter. Men när börjar det likna ett beroende? Enligt Katarina Gospic är regeln enkel: när skärmanvändandet börjar påverka övriga livet på ett ogynnsamt sätt. Det kan handla om att barnet försakar andra saker: inte kommer iväg till skolan, struntar i sociala relationer eller börjar isolera sig.

– Ett varningstecken är att man helt enkelt inte fixar vardagen, säger Katarina Gospic.

Hon menar att ett problem är att barn och vuxna är lika dåliga på att hantera just skärmar. Det blir svårt att säga till ett barn att sluta när man som förälder själv tittar på mobiltelefonen var sjätte minut. 

Är du osäker och har frågor? Ring vår föräldratelefon.

2. Ta reda på orsaken

Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda Barnen, menar att det kan finnas fler orsaker än vana eller intresse att barnet tillbringar mycket tid hemma framför paddan. Det kan exempelvis handla om att det är besvärligt med kompisrelationerna eller att skolmiljön är jobbig.

– Här är det jätteviktigt att ta reda på hur det är för det enskilda barnet. I dag finns det många som hamnar i hemmasittande, och inte kommer iväg till skolan. Men det behöver inte betyda att det är skärmen som är huvudproblemet, säger hon.

Om barnet verkar förändrat och visar att det inte mår bra kan det vara fog för att söka hjälp för barnets psykiska ohälsa, på exempelvis en vårdcentral eller BUP. Är det skolrelaterat, handlar det kanske snarare om att utreda frågan i samarbete med barnets klasslärare och elevhälsan.

Ett barn sitter framför en datorskärm.

3. Titta på helheten

Ibland kan det vara bra att ta ett steg tillbaka som förälder och titta på helheten, menar Hanna Thermaenius. Istället för att stirra sig blind på skärmtid kan det vara bra att tänka igenom vad som är viktigt att ditt barn gör i vardagen. Hur skapar du en vardag där barnet kommer iväg till skolan, får mat och sömn, rör på sig och deltar i familjeaktiviteter? Styr upp tillvaron utifrån hur du vill att helheten ska se ut.

– Ett tips kan vara att ha gemensamma måltider då ni pratar om hur er vardag ska se ut. Kanske bestämmer ni att barnet ska hjälpa till att laga mat på torsdagar, alltid lägga sig en viss tid och följa med till utegymmet två dagar i veckan, säger hon. 

Tiden däremellan kan på så sätt disponeras fritt av barnet, exempelvis framför skärmen.

4. Inför nätrutiner

I många fall är barnet kanske nöjt, och visar inga tecken på att må dåligt av skärmanvändandet. Då kanske frågan handlar mer om dig som förälder och att du inte tycker att barnets vanor går ihop med din bild av hur ni ska ha det i familjen. I sådana fall kan det vara bra att resonera om detta tillsammans, gärna i lugna stunder och med framförhållning.

– Hur ser era helger ut? Kanske ska ni införa skärmfria dagar så alla familjemedlemmar lägger bort mobiltelefonerna och gör något helt annat? Testa vad som fungerar för er och utvärdera, säger Hanna Thermaenius.

5. Viktigt med balansen

Enligt Hanna Thermaenius är det viktigt att nyansera perspektiven och inte bara se skärmanvändandet som något negativt. Paddan, mobilen eller datorn kräver väldigt lite föräldraresurser, vilket kan vara en stor hjälp när man som vuxen behöver göra annat. För många barn är tiden framför en skärm också en tid då de vilar. När det gäller dataspel finns även flera positiva aspekter, som att barnet utvecklar reaktionsförmåga eller lär sig engelska.

– Skärmanvändandet är mer komplext än en rak linje. Det handlar om att få till balansen, avslutar Hanna Thermaenius.

Tänk på det här som förälder

  • Att barnet tillbringar tid framför skärmen behöver inte vara negativt. Men om det inte klarar av vardagen är det varningstecken.
  • Kom överens om gemensamma skärmregler. Barn gör som vuxna, och när det gäller skärmen är vuxna ofta inga bra förebilder.
  • Om barnet visar tecken på psykisk ohälsa är det viktigt att ta reda på huvudorsaken. Det kan vara andra saker i barnens omgivning som gör att det dras till skärmar.
  • Små barn behöver mer vägledning än större barn. Se till att gå in och hjälpa de mindre barnen så att de pausar och får variation.
  • Skapa balans. Att tillbringa tid framför skärmen behöver inte vara negativt, men som förälder kan du hjälpa barnet att hitta en bra blandning av aktiviteter i tillvaron.

Skärmberoende

Det finns ingen medicinsk diagnos som heter ”skärmberoende”. Däremot finns spelberoende, men hittills har det endast inkluderat spelande om pengar. Nyligen beslutade dock Världshälsoorganisationen WHO att även lista beroende av data-, tv- eller olika onlinespel i sitt klassificeringssystem över olika diagnoser.

Anledningen uppges vara ett växande behov av professionella behandlingar mot tv/data-spelberoende världen över. Symptomen är bland annat försämrad kontroll över spelandet och att man fortsätter att spela trots negativa konsekvenser i det övriga livet. För att få diagnos krävs långvariga problem.

Källa: World Health Organization

Foto 1: MinDof/Shutterstock
Foto 2: Jacek Chabraszewski/Shutterstock