Barnfattigdomen minskar – men skillnaderna kvarstår
Vår senaste rapport visar att barnfattigdomen fortsätter att minska. Men trots det lever tusentals barn fortfarande i ekonomisk utsatthet i Sverige idag.
Sedan 2002 har vi återkommande presenterat statistik kring barn och familjer som lever i ekonomisk utsatthet. Årets rapport är den fjortonde rapporten i ordningen och visar att barnfattigdomen fortsätter att minska i Sverige.
I rapporten skattas andelen till 9,3 procent för 2016, det är en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med 2015. Enligt rapporten lever 186 000 barn i ekonomisk utsatthet i Sverige idag.
Barnfattigdomen minskar mest i storstäderna
Samtliga tre storstäder har haft en betydligt större minskning av barnfattigdomen än riksgenomsnittet. Tabellen över kommuner med högst respektive lägst barnfattigdom visar dock att Malmö, liksom tidigare år, är den kommun där barnfattigdomen är störst.
Även om den långsiktiga trenden är att barnfattigdomen minskar ser vi också att skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika grupper kvarstår. Det är fortfarande många som inte fått del av den stora inkomstökning som präglat Sveriges ekonomiska utveckling sedan krisen på 1990-talet.
Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige
Barnfattigdomsrapport 2018
Ladda den senaste barnfattigdomsrapporten i sin helhet.
Ladda ned rapportenSiffrorna i rapporten är liksom tidigare år framtagna och sammanställda av Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö Universitet. I rapporten använder vi oss av ett sammansatt och absolut mått på barnfattigdom.
Det betyder att när vi beskriver barn som lever i ekonomisk utsatthet avses de familjer som antingen uppbär försörjningsstöd, och/eller har en så låg inkomst att de inte klarar de nödvändigaste utgifterna.
Årets barnfattigdomsrapport visar bland annat att:
- Klyftorna fortsatt har ökat mellan de barn som lever i störst ekonomisk utsatthet, och den stora majoritet barnfamiljer som har det bra ekonomiskt ställt.
- Barnfattigdomen har minskat i alla grupper som omfattas av rapporten. Men liksom tidigare barnfattigdomsrapporter från Rädda Barnen visat, löper barn som lever med en ensamstående förälder eller har utländsk bakgrund, avsevärt större risk att drabbas av ekonomisk utsatthet än andra barn i Sverige. Avståndet mellan barn tillhörande dessa grupper och de barn som har en bättre levnadsstandard har ökat.
Kommunalt och på stadsdelsnivå visar rapporten att:
• Den största minskningen av barnfattigdom mellan 2011 och 2016 finns i stadsdelar med en hög ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer. Exempelvis har Rinkeby-Kista en minskning på 11,8 procentenheter och Spånga-Tensta visar en minskning på 10,5 procentenheter.
• I 202 av Sveriges 290 kommuner har barnfattigdomen minskat i senaste mätningen.
• Barnfattigdomen varierar fortfarande starkt mellan Sveriges kommuner från 2,5 procent i Kungsbacka till 25,2 procent i Malmö.
- Barn som växer upp i fattigdom har en mindre aktiv fritid, risk för sämre skolresultat och risk för sämre hälsa som vuxna. För att fatta beslut som gör skillnad i barns vardag, behövs kunskap i frågan. Därför har vi tagit fram Rädda Barnens barnfattigdomsrapport, för att visa samhället vilka insatser som behövs för att inga barn ska diskrimineras, förklarar Ola Mattsson, Sverigechef på Rädda Barnen.
Kommuner där barnfattigdomen minskat mest:
1. Åsele -6,7
2. Nynäshamn -6,1
3. Burlöv -5,7
4. Södertälje -5,2
5.Landskrona -4,9
Kommuner där barnfattigdomen ökat mest:
1. Alvesta +6,7
2. Filipstad +6,4
3. Munkfors +6,4
4. Lessebo +5,9
5. Skinnskatteberg +5,6
Alla våra barnfattigdomsrapporter
Sedan 2002 har Rädda Barnen återkommande presenterat statistik kring barn och familjer som lever i ekonomisk utsatthet. Den här rapporten är den fjortonde i ordningen. Här finns alla våra barnfattigdomsrapporter.