Barnfattigdomsrapporten 2025: En ny verklighet
Enligt barnkonventionen, som också är lag i Sverige, har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Trots det lever nästan 13 procent i ekonomisk utsatthet idag. För barn betyder det här att de exkluderas från sociala sammanhang, gemenskap och på sikt - samhället i stort.
2025 års Barnfattigdomsrapport presenterar en fördjupad analys av den ekonomiska utsattheten bland barn i Sverige under perioden 2019–2023. I rapporten utvecklar och lanserar vi ett nytt barnfattigdomsmått, som visar att 276 000 barn i Sverige lever i fattigdom. Det är 100 000 fler än vad tidigare mått visat.
Se lanseringseventet - En ny verklighet från 21 oktober i efterhand.
Negativ utveckling på 2020-talet
2020-talets början med pandemi och inflation har drabbat hushållen hårt, särskilt de barnfamiljer som redan i utgångsläget saknade eller hade små marginaler för att klara sin ekonomi. För många har det blivit allt svårare att få ihop inkomster och utgifter. Många nödvändiga utgifter som för mat, energi och bostad har ökat drastiskt de senaste åren samtidigt som många av de offentliga trygghetssystemen, som till exempel barnbidraget och bostadsbidraget riktade till barnfamiljer, har tappat i realt värde. Det här har lett till ett alltmer urholkat ekonomiskt skyddsnät.
Läs En ny Verklighet - Rädda Barnen Barnfattigdomsrapport 2025
Ett reviderat sätt att mäta barnfattigdom
Den verkliga omfattningen av den ekonomiska utsattheten reflekteras inte i den offentliga statistiken. I årets rapport har vi därför reviderat vårt tidigare mått på barnfattigdom, för att bättre spegla barns faktiska levnadsvillkor och ekonomiska utsatthet. Liksom Rädda Barnens tidigare sätt att mäta består det av två delmått; barn i familjer med låg inkomststandard och/eller barn som uppbär försörjningsstöd från socialtjänsten. Nytt för i år är att vi utgår ifrån en alternativ beräkning av låg inkomststandard.
Faktaruta: Vårt sätt att mäta
Centralt för vår reviderade beräkning är att SCB:s mått låg inkomststandard bygger på riksnormen för försörjningsstöd, som i sin tur inte längre följer Konsumentverkets pris- och konsumtionsberäkningar, vilket socialtjänstförordningen föreskriver. Riksnormen har de senaste decennierna justerats utifrån konsumentprisindex (KPI) vilket lett till en kraftig urholkning, särskilt under de senaste årens kostnadsökningar. Därför har Rädda Barnen tagit fram en reviderad beräkning på låg inkomststandard som i stället bygger på Konsumentverkets beräkningar för baskonsumtion. Denna ger en mer verklighetsnära bild av hushållens faktiska kostnader och levnadssituation.
Rädda Barnens krav på Sveriges regering:
- Riksnormen för försörjningsstöd ska beräknas utifrån faktiska levnadskostnader och barns behov. Alla barn i Sverige har rätt till en skälig levnadsstandard. Staten behöver därför beräkna riksnormen utifrån Konsumentverkets beräknade hushållskostnader. Försörjningsstödet till barnfamiljer måste anpassas till de faktiska kostnaderna för att leva och justeras i relation till en allmänt accepterad levnadsstandard. Lagstiftningen, som reglerar riksnormen och dess utformning, får inte stå i strid med barnkonventionen.
- Barnbidraget ska kontinuerligt höjas för att följa kostnadsutvecklingen. Barnbidraget är ett effektivt verktyg som når de flesta barn i Sverige. Barnbidraget släpar efter i kostnadsutvecklingen och har urholkats över tid. Barnfamiljer som får försörjningsstöd eller som har löneutmätning hos Kronofogden måste få ta del av dessa höjningar.
- Höj bostadsbidraget kontinuerligt så att det följer hyres- och inkomstutvecklingen. Bostadsbidraget är inte anpassat till dagens hyres- och inkomstnivåer, och når därför allt färre barnfamiljer i behov. Höjningar av bostadsbidraget måste dessutom ske kontinuerligt för att inte tappa i värde över tid.
Rädda Barnens krav på regioner och kommuner:
- Alla 6–9-åringar ska ha rätt till avgiftsfritt allmänt fritidshem.
- Inga extra kostnader, direkta eller indirekta, får tas ut i samband med skolans aktiviteter.
- Kollektivtrafiken ska vara avgiftsfri för alla barn, även under lov, kvällar och helger.
- Kulturskolan ska vara avgiftsfri för alla barn.
- Föreningsidrotten ska vara mer tillgänglig för barn i ekonomisk utsatthet.
- Stödet till öppna mötesplatser för barn och unga ska öka.
Rädda Barnens barnfattigdomsrapport 2025 är framtagen och skriven av seniorprofessor Tapio Salonen vid Malmö Universitet och Rädda Barnens rådgivare Samira Abutaleb Rosenlundh.
Läs En ny verklighet - Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2025
Jag märker att de har ont om pengar genom att de oroar sig och de har lite svårt att betala hyran. Man går inte så ofta på träningarna och sånt. Jag kan se det bara på deras min också.
Höj rösten! Vad med och se till att barn blir hörda och tagna på allvar.
