Helenas hörna: "Barn på flykt stängs ute av EU:s murar"

Helena Thybell

Rädda Barnens generalsekreterare Helena Thybell höjer rösten för de barn som förlorar år av sin barndom i ett liv på flykt. Hon berättar om vad vi som organisation gör för att förbättra förutsättningarna för de barn som fastnat vid EU:s gränser eller som väntar år i asylprocesser.

I september 2015 reagerade världens ledare, som många andra, med förfäran över bilden på 3-årige Alan Kurdis kropp som spolades i land i Grekland. Sedan dess bevakas Europas gränser ännu hårdare och vi får rapporter om barn som dör av svält och kyla. Men nu rycker politiker istället på axlarna och vill göra det ännu svårare för människor att söka asyl i EU – vad har egentligen hänt med (med)mänskligheten?

Många barn – som har rätt att söka asyl – som lyckas ta sig över gränsen möts där av så kallade push backs, det vill säga motas tillbaka utan att ens få sin asylansökan prövad.

År 2020 stod barn för mer än trettio procent av förstagångsasylansökningarna inom EU. De kom framför allt från Syrien, Afghanistan och Irak. Bristen på lagliga vägar från dessa länder tvingar barn, både ensamma och i familj, ut på resan mot Europa med fara för sina liv.

För vissa innebär det att sätta sig i en gummibåt över Medelhavet, även kallad ”den dödligaste gränsen i världen”. Många barn – som har rätt att söka asyl – som lyckas ta sig över gränsen möts där av så kallade push backs, det vill säga motas tillbaka utan att ens få sin asylansökan prövad. För vissa barn, som lyckas ta sig förbi hindren och som söker asyl i exempelvis Grekland, väntar ett liv i läger bakom taggstängsel på obestämd tid med brist på mat och sjukvård och skolgång. Hur kan detta får ske i Europa?

Medan EU-länderna debatterade hur situationen skulle hanteras var barn så små som ett år gamla fast i limbo vid gränsen och dog av kylan.

Under hösten riktades fokus mot EU:s yttre gräns mot Belarus dit ett större antal asylsökande än vanligt sökt sig. Medan EU-länderna debatterade hur situationen skulle hanteras var barn så små som ett år gamla fast i limbo vid gränsen och dog av kylan. Än idag finns ingen lösning på plats. Hur många som är fast där i väntan är svårt att veta eftersom många organisationer har nekats tillträde och möjligheten att bevaka situationen är näst intill obefintlig.

Vi får aldrig acceptera att barn dör vid gränsen till Europa. Det borde vara en självklarhet men är tyvärr långt ifrån verklighet idag. Därför tål det att upprepas vad asylrätt faktiskt innebär och på vilka grunder den vilar – en grundläggande mänsklig rättighet som innebär att människor har rätt att söka skydd från förföljelse, krig och konflikter, och få sina skäl prövade i en rättssäker process. Det är inget som EU kan se mellan fingrarna med. Om EU:s rättstater vill vara förebilder för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kan vi inte hindra människor från att komma till EU och få sin asylrätt prövad.

Om EU:s rättsstater vill vara förebilder för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kan vi inte hindra människor från att komma till EU och få sin asylrätt prövad.

Denna fråga engagerar mig djupt och Rädda Barnen lägger särskilt stort fokus på att arbeta för att EU ska stå upp för barnkonventionen och asylrätten för de barn som kommer hit i behov av hjälp. Jag mailade nyligen migrationsminister Anders Ygeman för att uppmärksamma honom på frågorna. Under hösten träffade jag EU-minister Hans Dahlgren och för några veckor sedan EU-kommissionären Ylva Johansson för att lyfta bristen på barnrättsperspektiv i dessa frågor.

Kontakten med EU-politiker är viktig, särskilt inför Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd nästa vår, det vill säga då Sverige kommer styra hela EU-skutan. Många tror att medlemsländerna då kommer att besluta om EU:s nya ”migrationspakt”, vilket kan få långtgående konsekvenser för EU:s gemensamma asylsystem och hur Sveriges migrationslagar ser ut.

Tänk om alla beslutsfattare kunde känna in hur det skulle vara om det var deras barn det handlade om.

Tänk om alla beslutsfattare kunde känna in hur det skulle vara om det var deras barn det handlade om. Då tror jag att EU:s rättsstater och dess ledare tydligt skulle säkerställa att EU lever upp till de åtaganden om mänskliga rättigheter som de har skrivit under och som bland annat ger barn på flykt rätt att få stöd och skydd och att söka asyl.

Istället förlorar de år av sin barndom i ett liv på flykt. Vi på Rädda Barnen fortsätter att driva på för att Sverige och dess regering ska vara en tydlig röst för barnen, att ett humant och tryggt asylsystem arbetas fram och att barn på flykt i Europa och vid EU:s gränser får det stöd de behöver och har rätt till.

Här och nu för framtiden.

/Helena Thybell

Om Helena Thybell

Ålder: 49 år

Familj: Gift, har en 18-årig son, två vuxna bonussöner och en katt som heter Nelson.

Blir arg av: Alla former av orättvisor. Och när människor, ofta privilegierade, inte kan sätta sig in i andra människors livsvillkor utan utgår från sin egen verklighet som norm.

Blir glad av: Små saker i vardagen som när man kan vara lite ”fånig” och busig genom att hitta på lite tokigheter i vardagen som skapar glädje.