Helenas hörna: "Hur påverkas barn som växt upp i krig?"

Rädda Barnens generalsekreterare Helena Thybell.

Rädda Barnens generalsekreterare Helena Thybell skriver om den närmare en halv miljard barn som lever i en konfliktzon och har samtalat med en av våra barnpsykologer om vad det gör med barn att växa upp så.

På väg till skolan på Västbanken, passerar 16-årige Muhannad militärjeepar som står parkerade vid skolans portar. Han sänker huvudet och ögonen mot marken, och går sedan snabbt in på skolans lekplats där han måste kliva över använda tårgasbehållare för att nå sitt klassrum. Många av hans kamrater har upplevt fysiskt våld och blivit beskjutna med gummikulor, gas och till och med skarp ammunition. Och ännu fler har arresterats och fängslats utan anledning. Muhannads vardag är dessvärre inte ovanlig för barn runtom i världen.

Närmare en halv miljard barn lever i en konfliktzon, lika många som till exempel en tredjedel av Indiens befolkning.

På alltför många platser i världen pågår utdragna krig och konflikter. Närmare en halv miljard barn lever i en konfliktzon, lika många som till exempel en tredjedel av Indiens befolkning. Jag tänker ofta på vad det gör med barn som växer upp så, och inte känner till något annat. Vi vet att konflikter gör barn väldigt sårbara.

När medarbetare på Rädda Barnen i 14 länder intervjuades om situationen för barn, blev det tydligt att många barn har levt hela sina liv i konflikter med allvarliga konsekvenser för deras psykiska hälsa. Medarbetarna beskriver också hur krig och väpnade konflikter blivit alltmer komplexa, utdragna och ännu farligare för barn – fler ickestatliga aktörer är inblandade, barn utsätts alltmer för extrema nivåer av våld och de hålls oftare kvar i konfliktområden mot sin vilja under längre perioder.

De barn som har en skola att gå till behöver av säkerhetsskäl gå raka vägen dit, även om det kan vara lockande att stanna och leka i fallfärdiga byggnader eller på övergivna militärfordon längs vägen.

Deras vardag kantas av sönderbombade hus, en ständig överhängande risk och oro att bli skadade eller dödade, eller att någon bland familj och vänner ska drabbas. Risken att bli rekryterad och utnyttjad i de väpnade styrkorna, har tredubblats de senaste 30 åren.

De barn som har en skola att gå till behöver av säkerhetsskäl gå raka vägen dit, även om det kan vara lockande att stanna och leka i fallfärdiga byggnader eller på övergivna militärfordon längs vägen. Platser som absolut inte är lämpade som lekplatser. För flickor är risken för övergrepp på väg till skolan ofta stor. Tillgång till utbildning – som ofta är ett av krigets första offer – är avgörande för att skydda barn från både konfliktrelaterade risker och tvångsrekrytering.

Vi hjälper också till med frigivning och återintegrering av barn som varit i väpnade styrkor och grupper.

När skolor förstörs, går barn inte bara miste om utbildning, utan också om trygghet, skydd och framtidshopp. Utbildning är också direkt kopplat till möjlighet att ta sig ur långvarig fattigdom. I detta sammanhang är Safe School deklarationen ett viktigt verktyg – ett politiskt åtagande från stater för att just skydda skolor och universitet från attacker och militär användning under väpnad konflikt.

Hur bidrar Rädda Barnen till normalitet, trygghet och säkerhet på plats? Rädda Barnens trygga, barnvänliga platser hjälper till att ge barnen struktur, något som liknar en förutsägbar vardag och ger barnen andrum från krig och konflikt. Barnen får ro att vara just barn – leka, pyssla och spela boll tillsammans.

För att skydda barn arbetar Rädda Barnen med att samla information om kränkningar mot barn under konflikt, för att bättre förstå hur barn påverkas. Vi driver på arbetet med effektiva övervaknings- och rapporteringsmekanismer för allvarliga kränkningar och för skyddslagar och policyer för att bättre skydda barn. Vi hjälper också till med frigivning och återintegrering av barn som varit i väpnade styrkor och grupper.

Med vuxna som kan hjälpa dem förstå vad de varit med om och göra det mer begripligt kan barnens minnen förvandlas till ärr snarare än blödande sår, och på så sätt kan de hitta en vardag som fungerar.

Men hur påverkas barn egentligen av en uppväxt i en konfliktzon? För att få en bättre förståelse för hur det överhuvudtaget är möjligt att leva ett ”normalt” liv för barn med svåra upplevelser i ryggsäcken pratade jag med min kollega Josefin som är barnpsykolog. Jag var nyfiken på hur det kommer sig att vissa barn reagerar kraftigt och får svåra symptom medan andra barn har lättare att hantera vad de gått genom.

Josefin förklarade att många barn har en inneboende motståndskraft och med rätt stöd av trygga vuxna som lyssnar, finns där och ser barnen kan barnens minnen bli lättare att bära och hantera. Samtidigt finns det alltid en grupp av barn som behöver mer stöd och där har Rädda Barnen en viktig roll att fylla för att tillgodose alla barns rätt till behandling och rehabilitering enligt barnkonventionen. Med vuxna som kan hjälpa dem förstå vad de varit med om och göra det mer begripligt kan barnens minnen förvandlas till ärr snarare än blödande sår, och på så sätt kan de hitta en vardag som fungerar.

Här och nu för framtiden.

/Helena Thybell

Om Helena Thybell

Ålder: 49 år

Familj: Gift, har en 18-årig son, två vuxna bonussöner och en katt som heter Nelson.

Blir arg av: Alla former av orättvisor. Och när människor, ofta privilegierade, inte kan sätta sig in i andra människors livsvillkor utan utgår från sin egen verklighet som norm.

Blir glad av: Små saker i vardagen som när man kan vara lite ”fånig” och busig genom att hitta på lite tokigheter i vardagen som skapar glädje.