Helenas hörna: " Klimatkrisen – en barnrättskris?"

Bloggen Helenas hörna

Rädda Barnens generalsekreterare reflekterar över varför klimatkrisen är en barnrättsfråga och varför vi måste ta den på allvar ur ett barnrättsperspektiv även här i Sverige.

”Skolstrejk för klimatet” – alla har sett Gretas plakat och tusentals andra barns skyltar med uppmaningar till oss vuxna att lyssna, ta deras oro på allvar och agera. Sedan valet 2018 har Greta strejkat varje fredag, med avsikt att få svensk politik i linje med Parisavtalet.

Runt om i världen höjer barn och unga sina röster för att få beslutsfattare att vakna. Nu är det sommarlov i Sverige och skyltarna är nere, men påverkansarbetet pågår. Barnens ord påverkar. Liksom alla händelser över jorden påverkar varandra. Jag kan inte låta bli att fundera på hur allt hänger ihop.

En jordbävning på en kontinent kan ge en tsunami på en annan. Ett smältande isberg höjer vattennivån generellt inte bara i närområdet. Bränder och översvämningar är dagliga nyheter. Värmerekord slås numera även redan i juni och inte genom små decimaler utan i heltal. Jag kan inte minnas att det var varmt i havet redan i juni när jag var barn, men nu är värmebölja och varma bad i juni mer regel än undantag.

Planeten och framtiden tillhör barnen och vi måste lyssna på dem, de är ju faktiskt experter på sina egna liv.

I Rädda Barnens internationella arbete är klimatfrågan en självklarhet – vi är först på plats och sist att lämna när barn drabbas av klimatförändringar. Oproportionerligt många barn är utsatta för extrema väderhändelser och klimatrelaterade katastrofer, som dessvärre kommer att bli ännu fler. Cirka 160 miljoner barn bor i områden med risk för torka, 500 miljoner barn i översvämningszoner och 115 miljoner barn är starkt utsatta för cyklonrisk.

Även om vi inte är en klimat – eller miljöorganisation arbetar vi proaktivt för katastrofberedskap och klimatanpassning. Vi är en barnrättsorganisation, med tydlig expertis inom barnrättsfrågor, som försöker hjälpa de barn som drabbas av extrema väderförhållanden och vi försöker även minska vårt egna koldioxidutsläpp.

Barnen, som bidragit minst av alla till klimatkrisen, är bland de mest utsatta för dess förödande effekter.

För mig som generalsekreterare för en rättighetsbaserad organisation, är det därför en självklarhet att vi även i Sverige behöver ta ställning i klimatfrågan och visa vårt stöd när barn så tydligt visar oss vuxna vad som är viktigt för dem. Planeten och framtiden tillhör barnen och vi måste lyssna på dem, de är ju faktiskt experter på sina egna liv. Vi vuxna har visserligen ett ansvar och en beslutanderätt som barnen saknar, men för att få rätt beslutsunderlag måste vi inhämta barnets tankar och åsikter, för vi vet att barn ser saker på ett annat sätt än vi vuxna.

När ungdomar från Auroramålet kontaktade oss för stöd i sitt arbete med att stämma svenska staten för bristande klimatarbete, kändes det därför som en självklarhet att hjälpa till. Vi vet att klimatkrisen är ett allvarligt hot mot barn och deras rättigheter. Men varför är klimatkrisen en barnrättskris? Och hur drabbade är barn i Sverige?

Barnen, som bidragit minst av alla till klimatkrisen, är bland de mest utsatta för dess förödande effekter. Klimatförändringar som påverkar barns rättigheter att överleva, lära sig och skyddas. Grundläggande rättigheter i Barnkonventionen. Att hantera klimatkrisen är också avgörande för att nå FN:s hållbarhetsmål. Regeringen måste accelerera sitt arbete för att nå dem och det nationella klimatmålet att göra Sverige koldioxidneutralt 2045. Klimatfrågan är dock särställd andra frågor som vi på Rädda Barnen arbetar med, just för att här är inte vi experterna på sakfrågan.

Men det finns det forskare som är och forskningen är tydlig, och har varit det i flera decennier. Vi är också tydliga med att barnen själva sitter på svaren utifrån hur de själva upplever att de påverkas av klimatförändringarna. Alltifrån svår ångest och oro för framtiden till att bränder förstört familjens egendom, vattenbristen i södra Sverige som bland annat förstör odlingar eller familjer som lever av rennäring i norr där bristen på snö och sena vintrar gör det svårt för renarna att hitta bete.

Men den kanske viktigaste pusselbiten till varför Rädda Barnen nu agerar är att detta handlar om barns delaktighet i frågor som berör dem och deras rätt att organisera sig.

Men den kanske viktigaste pusselbiten till varför Rädda Barnen nu agerar är att detta handlar om barns delaktighet i frågor som berör dem och deras rätt att organisera sig. I Sverige, liksom i många andra länder, är det barnen själva som vädjar till oss vuxna att agera för deras framtid. En fråga som på ett unikt sätt förenar unga över hela världen. Och visst händer det saker, även om det går långsamt. Barnen har påverkat den politiska agendan i tunga forum som EU och FN.

Ett tydligt steg i rätt riktning är FN:s barnrättskommitté nästa allmänna kommentar som ska fokusera på just "Children's rights and the environment with a special focus on climate change". Det är ingen slump utan resultatet av hårt lobbyingarbete från barn och ungdomar som vill se förändring.

Kommittén inspirerades bland annat av den rättsprocess i Europadomstolen som pågår mot 33 länder som – enligt barnen som drivit processen till domstol – brustit i sitt klimatarbete vilket påverkar barns rättigheter. Rädda Barnen har tillsammans med vår globala rörelse valt att även i denna fråga stå på barnen sida och gå in som så kallad tredje part i målet och lämna in ett yttrande som expertorganisation för barns rättigheter.

Så länge barn saknar egna plattformar, åtaganden, policyer och beslutsramar måste vi vara deras röst och ställa ansvariga till svars.

Den 15 oktober ska den svenska regeringen besvara kommitténs granskning av hur Sverige lever upp till Barnkonventionen, denna gång med fokus på just klimatet för första gången. Och nästa vår ska regeringen försvara sitt arbete i en hearing för FN. Efter det får Sverige med största sannolikhet rekommendationer på klimatområdet. Barnen sätter tryck på politiker i frågan. Det är väldigt spännande att följa denna, av barnen regisserade, följetång! Frågan går inte att ducka för längre. Även om det ibland är mer uppenbart hur klimatförändringarna drabbar barn i andra delar av världen, måste vi vara vaksamma för vad som händer här i Sverige. Det kommer att komma ikapp oss.

Tar vi inte itu med klimatkrisen nu kommer vi inte att uppnå målen för hållbar utveckling, särskilt för de barn som påverkas mest av ojämlikhet och diskriminering och deras familjer. De framsteg som gjorts för att förverkliga Barnkonventionen kommer att undergrävas. Barnens röster är högljudda och tydliga, men de har fortfarande inte tillräckligt inflytande över klimatpolitiken och klimatåtgärderna.

Så länge barn saknar egna plattformar, åtaganden, policyer och beslutsramar måste vi vara deras röst och ställa ansvariga till svars. Även om barnen helt klart klarar väldigt mycket själva, är det vårt ansvar som vuxna att agera nu. Klimatkrisen utgör kanske det största hotet mot att uppnå barns rättigheter. Därför är det självklart på vilken sida av historien Rädda Barnen ska stå!

Här och nu för framtiden.

/Helena Thybell

Om Helena Thybell

Ålder: 48 år

Familj: Gift, har en 17-årig son, två vuxna bonussöner och en katt som heter Nelson.

Blir arg av: Alla former av orättvisor. Och när människor, ofta privilegierade, inte kan sätta sig in i andra människors livsvillkor utan utgår från sin egen verklighet som norm.

Blir glad av: Små saker i vardagen som när man kan vara lite ”fånig” och busig genom att hitta på lite tokigheter i vardagen som skapar glädje.