Emil engagerar sig som volontär för barn i Rosengård

Emil Rosengård

– Vi kan bara tänka oss vad de har gått igenom för att komma hit, och det minsta vi kan göra är att bara vara här för dem, säger Emil från Rädda Barnens lokalförening i Malmö.

Den här kvällen får barnen välja fritt vad de vill göra och de vet precis vad de vill. Några av barnen hämtar färgglada kritor och andra springer direkt till den stora burken med pärlor där de väljer pärlplattor med former av delfiner och gubbar.

Barnen sitter runt bordet tillsammans med Emil och andra volontärer från Rädda Barnens lokalförening i Malmö. De pysslar, ritar vikgubbe och småbusar tillsammans. Barnens skratt smittar snabbt av sig på volontärerna. Några av barnen går till hörnan för lite livligare lekar och börjar hoppa hage.

– Barnen ska känna att de är trygga här, att de kan vara sig själva och att vi finns här för dem, säger 24-åriga Emil som är lokalföreningens projektledare på Glada vandraren, ett tillfälligt boende i Rosengård för familjer som flytt hit undan krig.

En trygg plats för barn på flykt

Barnen som Emil och de andra volontärerna finns här för, bor tillsammans med sina familjer i tillfälliga lägenheter i väntan på att få tag i en mer permanent bostad. Rädda Barnens aktiviteter för barnen sker i husets källarvåning eller på den stora och lekvänliga gården med plats för utomhuslekar när vädret tillåter.

Rummet där de oftast håller till, är fullt av olika sorters leksaker, en spelhörna och ett bord fullt av pärlor och pärlplattor. På väggarna sitter barnens färgglada teckningar och många pappersdekorationer som gör den enkla lokalen varm och livfull.

Ge av din tid och gör skillnad för barn

Bli volontär eller medlem

Pojke i Rosengård ritar
En av pojkarna på Glada vandraren i Rosengård tecknar i tusch.

Volontärer på plats

Den här tisdagskvällen är det totalt fem frivilliga på plats. De flesta har varit med i minst ett år eller till och med inne på sitt fjärde år på boendet Glada vandraren.

– För mig blir det en avkoppling att komma hit, även om det kan vara full fart på alla barnen, säger Emil.

– Får jag låna din kamera? frågar Adira plötsligt, en flicka med stora glada ögon.

Flera av barnen kommer fram och vill också få prova att fota. De tar bilder på volontärerna och fotar sina konstverk på väggarna. Barnen dirigerar volontärerna att ställa sig på rad, alla volontärer måste vara med på gruppfotot.

– Håll i den här och låtsas att det är godis, säger Adira, innan hon proffsigt tar flera foton på de uppradade volontärerna.

Barnen har fått fatt på kameran och tar sina egna bilder.
Barnen har fått fatt på kameran och fotograferar ur sitt perspektiv.

Många av barnen vill fota

Några av barnen börjar trängas vid kameran för att också få ta foton, men volontären Emil är snabb med att säga att det är en i taget som gäller och att alla barnen kommer att få prova. Den minsta killen, Rami 4 år, är så liten att det stora kamerabandet nästan ramlar av honom när han försöker få ordning på kameran. När han börjar fota låter det ändå som en proffsfotograf när han bränner av bilderna.

Emil poserar glatt för barnen.
Emil poserar glatt för barnen när de har kameran.

Pyssla och rita

När alla barnen har fått prova att fota fortsätter de att leka och pyssla igen. Några av barnen sitter runt bordet där de ritar teckningar och gör pärlplattor. När Rami säger att han är klar med sin pärlplatta som föreställer en färgglad gubbe, går volontären Pia genast iväg för att stryka pärlplattan så att han ska få ta med sig den hem redan i kväll. Han tar skrattande tag i gubben och leker med den på bordet.

– Han ska heta Bananas, säger Rami och skrattet sprider sig snabbt bland barnen och volontärerna.

Efter pyssel och lekstunden är det dags för frukt och alla barnen samlas snabbt runt bordet. Fruktstund ingår alltid. Emil säger att det är viktigt för barnen att ha rutiner, trygghet och en lugn stund. Fruktbrickan är full av äpplen, apelsiner och vindruvor. Vindruvorna är populärast hos barnen och går åt snabbt.

En flicka sitter vid ett bord dukat med ett fruktfat
Barnen hinner fånga fruktfatet på bild innan de börjar äta.

Engagemanget började för tre år sen

Emil berättar att hans eget engagemang i Rädda Barnen började för cirka tre år sedan. Det hela började med ett samtal från hans flickväns mamma som frågade om han kunde ställa upp en kväll när Glada vandraren behövde fler volontärer. Sen fastnade han direkt.

Emil berättar att hans engagemang har gett honom otroligt mycket och att han önskar att fler skulle våga utmana sig själva och engagera sig.

– Det lilla man kan göra som gör stor skillnad för andra människor, det är alltid värt det, säger Emil.

Stärk barnens röst!

Bli medlem nu