Millenniebarnen – om ekonomisk utsatthet under uppväxten

Alltför många barn i Sverige har under mer eller mindre hela deras uppväxt haft begränsade levnadsvillkor på grund av ekonomisk utsatthet. I rapporten Millenniebarnen belyser Rädda Barnen de ojämlika uppväxtvillkor som barn har i dagens Sverige, och ger rekommendationer för att alla barn ska få samma möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda.

Att växa upp i fattigdom påverkar barns levnadsvillkor och möjligheter att tillgodogöra sig sina rättigheter. Därför anser Rädda Barnen att det är viktigt med en ökad förståelse för de skilda uppväxtvillkor som olika grupper av barn har i dagens Sverige. Detta är viktigt i såväl möten med barn och deras familjer som när det gäller politiska beslut. Denna studie följer ekonomisk utsatthet för den årskull som föddes år 2000 under hela deras uppväxt, och är den första svenska studien i sitt slag.

Studien förstärker den bild av brister i olika samhällssystem som Rädda Barnen lyft i flera tidigare rapporter, till exempel inom familjepolitiken som numera allt sämre lyckas kompensera för barns varierande ekonomiska uppväxtvillkor. Resultaten i den här studien visar att det är alltför många barn som under mer eller mindre hela deras uppväxttid haft begränsade levnadsvillkor på grund av ekonomisk utsatthet.

Millenniebarnen – en studie om ekonomisk utsatthet bland barn under hela uppväxten

Ladda ner vår studie
Du behöver inte pengar för att må bra. Men du behöver ändå pengar för att överleva.

Studien visar bland annat att:

  • Nästan hälften av alla barn födda år 2000 har upplevt ekonomisk utsatthet åtminstone något enstaka år under sin uppväxt. (47,4 procent eller 53 726 av totalt 113432 barn)
  • Mer än vart åttonde barn i denna årskull har upplevt ekonomisk fattigdom under en stor del av sin barndom. (15 000 barn eller 13 procent)
  • En femtedel av årskullen har kommit till Sverige innan 18 års ålder. Hela 85 procent av dessa totalt 22 500 barn har erfarenhet av ekonomisk knapphet åtminstone någon period.
  • Barn till ensamstående föräldrar har en avsevärt förhöjd fattigdomsrisk. Ett barn som bott med sammanboende föräldrar under hela sin uppväxt har en fattigdomsrisk på 19 procent jämfört med 87 procent för barn som levt med en ensamstående förälder.

Rädda Barnen rekommenderar följande:

  • Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utreda och tydliggöra innebörden, definitionen och skyldigheten att beakta rätten till en ’skälig levnadsstandard’ på miniminivå utifrån barns egna beskrivningar och erfarenheter.

  • Regeringen bör vidta åtgärder som minskar sårbarheten, genom att öka träffsäkerheten särskilt för barnfamiljer med skulder, som är ensamförsörjande och/eller utan en stadigvarande bostad.

  • Bostadsfrågan bör lyftas in i den familjepolitiska debatten mer centralt och då i synnerhet för barnfamiljer med bestående låga inkomster.

  • Dagersättningen bör höjas till en anständig nivå. Den dagersättning familjer som söker asyl i Sverige får, är inte på en nivå så att den kan tillförsäkra barn en skälig levnadsstandard. Liksom till exempel barn utan papper har dessa barn rätt att inte diskrimineras på grund av sin migrationsstatus.