Nya siffror bekräftar: Barnfattigdomen är akut
I takt med stigande inflation och rekordhöga matpriser blir den ekonomiska situationen alltmer akut för barnfamiljer i Sverige. Det visar siffror från vår Sifo-mätning våren 2023.
I mätningen ”Barnfamiljers ekonomi” har 1277 föräldrar till barn i åldern 0–17 fått frågan om de känner sig oroliga över det ekonomiska läget och om det finns svårigheter att få vardagsekonomin att gå ihop.
Många familjer kämpar
Siffrorna talar sitt tydliga språk: många barnfamiljer kämpar med att tillgodose de mest grundläggande behoven. Det är barnfamiljer med lägre inkomster samt ensamstående föräldrar som har svårast att få vardagsekonomin att gå ihop. Många saknar marginaler för ökade kostnader och det är barnens grundläggande rättigheter som hotas; rätt till skälig levnadsstandard, fritid och god hälsa. Vi kan konstatera att den geopolitiska oron, energikrisen, inflationen och chockhöjda räntor slår ut barnfamiljer i detta nu.
Undersökningen har gjorts gemensamt med Hyresgästföreningen, Svenska Röda Korset och Majblomman. Tillsammans har vi också anordnat en temadag mot barnfattigdom, som gett tillfälle att diskutera problemet.
– Vi möter väldigt många barn i våra verksamheter med föräldrar som inte har råd att betala för barnens fritidsaktiviteter och fler barn söker sig till våra frukostklubbar, säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen.
Ladda ned sifoundersökningen
Det här visar undersökningen:
Bland ensamstående föräldrar med inkomst under 35 000 kronor har 3 av 10 svårt att ha råd med:
- köpa näringsrik mat till familjen alla dagar i veckan,
- betala fritidsaktiviteter till barnen
- leksaker eller andra nödvändiga föremål till barnen
Bland ensamstående föräldrar med inkomst under 29 500 kronor har
- 1 av 8 svårt att mätta sig själva eller familjen
- 1 av 2 har svårt att betala räkningar om utgifterna ökar med 1-2000 kronor
- 3 av 10 upplever att barnen är oroliga för familjens ekonomiska situation.
- 1 av 6 har också svårt att betala för kollektivtrafik.
Bland barnfamiljer med lägre inkomster är:
- 4 av 10 oroliga för sin försörjning
- 1 av 5 har behövt låna pengar för att betala grundläggande utgifter
- 4 av 10 har svårt att ha råd att resa bort med barn under lov
Barnen är de största förlorarna
Marie Linder, förbundsordförande på Hyresgästföreningen, berättar att telefonerna går varma av oroliga hyresgäster som inte vet hur de ska klara hyran.
– Det är en tuff ekonomisk situation där barnen alltid är de största förlorarna. När det blir ekonomiskt stressat ökar också trångboddheten och hemmiljön blir än mer påfrestande.
Även Åsa Henell, generalsekreterare på Majblomman, kan tyda samma mönster.
– Vi ser det dagligen i vår verksamhet hur fler och fler får mindre marginaler och där pengarna inte räcker ens till det mest nödvändiga så som mat och hyra. Syftet med temadagen är att få upp frågan på den politiska dagordningen och se hur vi tillsammans kan se till så att barn får tillgång till vad de behöver.
Hela samhället måste kraftsamla
Svenska Röda Korset bedriver verksamhet på 140 orter runt om i Sverige för att möta fattigdomens konsekvenser. Det är nära fyra gånger så många i jämförelse med 2020, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare.
– Vi vill belysa och ställa krav på politiken på alla nivåer. Nationellt, regionalt och kommunalt behöver man kraftsamla och man behöver göra det nu.
Maria Frisk instämmer:
– Det är inte hållbart att civilsamhällsorganisationer ska möta alla behov. Därför behöver vi kraftsamla från hela samhället och göra allt vad vi kan för att möta den svåra situationen.
Barnfattigdom i krisens spår – vilket ansvar har samhället och politiken?
Var med oss och kämpa för barnen dygnet runt!
