Barnfattigdom i Sverige

Socioekonomisk utsatthet

Bild för barnfattigdomsrapport

Sedan 2002 har vi genomfört studier som speglar förändringar i barns välfärd i Sverige. Genom våra rapporter har barnfattigdom hittat vägen till makthavarnas agenda.

Att växa upp i fattigdom har en starkt negativ inverkan på barns möjligheter att tillgodogöra sig sina rättigheter och till goda livschanser. Därför menar Rädda Barnen att det är viktigt att vi beskriver den verklighet som möter barn som växter upp i fattigdom.

Våra årsrapporter följer utvecklingen över tid och är ett viktigt instrument för att förstå hur samhället förändras. Tillsammans med fördjupningsrapporter kring bland annat barns boendeförhållanden och genom Rädda Barnens operativa verksamhet inom På Lika Villkor får vi ta del av barns egna perspektiv, erfarenheter och förslag och råd till beslutsfattare.

Genom detta arbete bidrar Rädda Barnen med ett barnperspektiv på frågor om ekonomisk utsatthet och segregation.

Barnfattigdomsrapport 2018

Ladda den senaste barnfattigdomsrapporten i sin helhet.

Ladda ned rapporten

Hur påverkas barnen?

Jag tänker på vår situation rätt ofta även på lektioner och så och då försvinner jag i väg i tanken och så missar jag vad de har pratat om, så ibland hänger jag inte med i skolarbetet på grund av vår situation. (Kille, 15 år )

Barnfattigdom i Sverige handlar sällan om att barn får gå hungriga och frysa för att deras föräldrar inte har råd att köpa mat och kläder. Ofta handlar det i stället om att barn i familjer som lever i ekonomisk utsatthet är mindre delaktiga i samhället, tenderar att ha sämre betyg i skolan, oftare lever under osäkra boendeförhållanden och saknar en känsla av att kunna förverkliga sina drömmar.

Hamnar utanför gemenskapen 

Att leva i en familj som har det dåligt ställt påverkar ofta barnets hela vardag. Barn som lever i ekonomisk utsatthet har inte heller samma möjligheter till en meningsfull fritid som ett barn från en familj med stabilare ekonomi. Barnen begränsas av exempelvis avgifter för bussbiljetter, dyr utrustning, höga avgifter för fritidsaktiviteter och av en osäker boendesituation som kan bidra till att det är svårt att delta regelbundet vid en aktivitet på en plats.

Detta gör att barn som lever i ekonomisk utsatthet ofta beskriver en känsla av att inte vara omtyckt eller känna sig delaktig i en gemenskap.

Det är inte så att man bara vill ha för att ha. De som inte vet något om spelen i datorn eller telefonen, får inga vänner. De vill ha det för att andra ska tycka om dem. Man vill bli omtyckt. Därför vill man ha de här sakerna. (Kille 13 år)

Barns och familjers egna ord i våra fördjupningsrapporter

Barn påverkas också av föräldrarnas oro för ekonomin och den osäkerhet som det innebär att leva utan marginaler, detta påverkar den psykiska hälsan. För att läsa mer om barns egna berättelser om hur det är att leva i ekonomisk utsatthet har Rädda Barnen tagit fram fördjupningsrapporten ”På Marginalen” 

Många kommuner har tagit viktiga steg framåt för att minska barnfattigdomen. Detta positiva arbete har Rädda Barnen skildrat i fördjupningsstudien ”På Dagordningen” som kan läsas här. 

Rapporten "En plats att kalla hemma" ger en bild av hur livet är för barnfamiljer som lever i hemlöshet i Sverige.