"Vi finns där skolpersonalen inte kan vara"

Inger är "skolmormor" och är tillsammans med barnen under skoldagen. Ett av många sätt att engagera sig som medlem i Rädda Barnen.

– Det är jättemycket värt. Jättemycket! Det behövs fler vuxna i skolan helt enkelt, utbrister Helena, lärare på Böleängsskolan i stadsdelen Teg i Umeå. Hon är skolans kontakt med Rädda Barnens ”mor- och farföräldrar på skolgården”.

Inger Sandström är tillsammans med Ulla-May Andersson och Gerd Mauree skolmormödrar på Böleängsskolan. Det har de varit i tre år, men verksamheten har funnits drygt sex år i Umeå.

Kände behov av att engagera sig

Inger Sandström har varit dagbarnvårdare i området i 33 år, men när hon gick i pension kände hon att hon behövde göra något annat.

– Jag fick nästan panik. Jag hade haft barn i huset varje dag och nu var det tomt. Då tipsade min syster som var aktiv i Rädda Barnen om den här möjligheten. Jag hade dragit igång föräldrar på stan tidigare när mina barn var unga, så det här kändes som en slags fortsättning på det.

Omtyckt hos barnen

Som skolmormödrar är de i var sin klass en dag i veckan. De är med på lektionerna, äter mat med barnen och är med på rasterna.  De hjälper lärarna i klassrummet, men framför allt finns de där för barnen. Lyssnar, lekar och ger värme. Och det verkar vara väldigt populärt hos barnen.

– Det är jättebra med skolmormor, ropar barnen i kör på musiklektionen som Inger är med på under måndagsförmiddagen.

Finnas där skolpersonalen inte kan vara

– Lärare har fullt upp med sin pedagogiska uppgift. Vi kan finnas där för det som är utanför det, och vi har tid, säger Gerd.

Och för vissa barn fyller skolmödrarna kanske en extra viktig uppgift.

– Det är viktigt att vi finns där för de barn som pratar mycket och är livligare och har stort behov av närhet. Samtidigt som vi inte heller får glömma de barn som är mer tystlåtna.

Ytterligare engagemang

Att vara skolmormödrar ger också kopplingar till barnen i andra engagemang. Gerd är till exempel nu kontaktperson för en flicka som är nyanländ från Iran. Hennes mamma går på SFI-undervisning, så Gerd är där för att följa med till skolan och hjälpa till den första tiden.

Inger, Gerd och Ulla-May bor alla i närheten av skolan och känner till området.

– Är man skolmormor, så är man det hela tiden. Vi bor alla här i Teg och när man går omkring i området så känner barnen igen en. Det ger dem trygghet.