Konsekvenser om Rädda Barnens krav inte går igenom

Vad händer om Sverige inte skyddar barn på flykt och försvarar asylrätten?

Sverige har ett moraliskt och i vissa fall juridiskt ansvar att hjälpa barn på flykt, både här och ute i världen. Om Sverige inte skyddar barn på flykt riskerar ännu fler barn att fara illa och få sina rättigheter kränkta. För de barn som finns i Sverige kan en osäker situation med tillfälliga tillstånd, kränkta rättigheter och i vissa fall papperslöshet leda till utbredd psykisk ohälsa och en förlorad generation ovärdig ett av världens rikaste länder.

Barn drabbas hårdare av konflikter men glöms lättare bort. De drabbas hårdare av sjukdomar, våld och övergrepp. Barn på flykt går ofta miste om utbildning. Dessutom kan svåra händelser skapa stress och trauma som påverkar dem resten av livet. Barnen är vår framtid. De har rätt till en bra start i livet och att få sina rättigheter respekterade oavsett var de befinner sig.

Det finns också hopp. Barn anpassar sig ofta snabbt och kan återhämta sig under rätt förutsättningar.

Att Sverige försvarar asylrätten borde vara en självklarhet men rätten ifrågasätts allt mer. Det finns en orsak till att asylrätten är så pass grundläggande i många av världens länder. Det handlar om rätten till liv och hur vi bemöter vår nästa. Det får inte förhandlas bort.

Vad händer om barnfamiljer inte kan återförenas och leva i Sverige?

Den uppenbara konsekvensen om familjer inte får återförenas i Sverige är att barn tvingas leva utan sina föräldrar, i värsta fall resten av livet. Det är inhumant och strider mot de mest grundläggande mänskliga behoven och rättigheterna, att få leva med sin familj.

Om Sverige stramar åt rätten till familjeåterförening ytterligare riskerar landet att bryta mot både nationella lagar, Europarätten och internationella konventioner såsom barnkonventionen.

Sverige ställer idag väldigt höga försörjningskrav för att kunna återförenas. Det innebär att många som faktiskt bedömts ha skyddsbehov och fått uppehållstillstånd i Sverige i praktiken nekas rätt till familjeåterförening. Exempelvis är det många flyktingar som både har bostad och heltidsjobb men som trots det inte når upp till kraven för att kunna återförenas. Det innebär ett oerhört mänskligt lidande.

I ett aktuellt fall med en läkare från Syrien som studerar för att kunna validera sin utbildning krävs att han har en månadslön på över 45 000 för att klara försörjningskravet. 

Läs mer om försörjningskrav på Migrationsverkets hemsida.

CASE BARNFAMILJ FRÅN UGANDA

Den tillfälliga lagen innebär att mamman som kom som kvotflykting från Uganda 2016 på grund av sitt engagemang för kvinnors rättigheter inte kan återförenas med sina tre minderåriga barn. Hennes barn och syster har tagit sig till Etiopien då de kände sig osäkra i Uganda. Barnens pappa är död. De har lyckats ordna med all dokumentation men hann inte söka inom tremånadersgränsen. Nu kan de inte återförenas på grund av att mamman inte når upp till försörjningskraven. Mamman har en tvårumslägenhet och ett arbete. Trots detta räcker inte lönen och lägenheten är för liten. Detta gör att barnen inte får återförenas med sin mamma.

Vad händer om barn som har rotat sig i Sverige och barn som är svårt sjuka inte får rätt att stanna här?

Att utvisa barn som har levt många år i Sverige, oavsett migrationsstatus, och barn som lider av svåra sjukdomar innebär ett oerhört lidande för redan utsatta barn och deras familjer.

Case 11-årig flicka från Azerbajdzjan

Dagens restriktiva lag innebär att den 11-åriga rullstolsbundna flickan från Azerbajdzjan som lider av ryggmärgsskada och har problem med tal och motorik ska utvisas till en ovärdig och mycket svår livssituation. I Sverige har hon kunnat leva och utvecklas med hjälp och stöd. Flickans fall är ett typexempel av särskilt ömmande omständigheter. Under den tillfälliga lagen har flickan fått avslag. En mer human lagstiftning för humanitära skäl behövs för att barn som den här flickan ska ha en möjlighet att stanna.

Case 13-årig pojke från Irak

Det innebär också att den 13-årige pojken från Irak, som går i svensk skola och som pratar flytande svenska och som levt 10 år med sin ensamstående mamma i Sverige riskerar att utvisas. Pappan är död och Irak vill inte ta emot dem. Då de inte kan utvisas får de tillfälliga uppehållstillstånd och befinner sig i en konstant ansökningsprocess. Det finns inga utsikter för en permanent lösning med dagens lagstiftning, trots att pojkens anknytning till Sverige bara blir starkare.

Case 13-årig flicka från Afghanistan

Det innebär också att den 13-åriga flickan från Afghanistan som inte anses ha skyddsbehov trots den allvarliga situationen och hotbilden i Afghanistan inte heller får stanna på grund av humanitära skäl. Hon har befunnit sig i Sverige i över 4 år, talar flytande svenska och går i skola. Hon riskerar vid utvisning att utsättas för allvarligt våld, tvångsgiftermål och kidnappning men har ändå fått avslag. Detta är orimligt.

De senaste 10 åren har lite över 1000 barn per år fått uppehållstillstånd på grunden ömmande omständigheter, under 2019 var det enbart 300. Det handlar om några hundra barn vars liv sätts på spel när Sverige inte respekterar barnkonventionen. Om Sverige inte återgår till särskilt ömmande omständigheter riskerar många allvarligt sjuka barn och barn med stark anknytning till Sverige att utvisas.

Kräv att barn som flytt till Sverige får skydd

Skriv på uppropet!