Så pratar du med ditt barn om könsroller

Pojkar ska leka med lastbilar och tjejer ha rosa prinsessklänningar. Eller? Att vara normkritisk, avdramatisera och visa på alternativ är några av nycklarna när du pratar med ditt barn om könsroller. Det konstaterar Rädda Barnens expert.

Barn blir tidigt medvetna om att människor ser olika ut och har olika kön. Men det dröjer ytterligare några år innan de själva börjar få en bild av vilket kön de identifierar sig som, berättar Cristian Peña som är legitimerad psykolog på Rädda Barnen. 

– Det blir vanligare att barn utforskar sin könsidentitet i yngre åldrar eftersom det finns så mycket information tillgänglig i dag. Det är inte längre självklart att man är det ena eller det andra. Sedan tillhör ju identitetsutvecklingen också början av tonåren, säger han.  

Könsidentitet handlar om vilket kön man själv uppfattar att man tillhör, till skillnad från det biologiska kön vi föds med – eller det juridiska som vi tilldelas vid födseln. Könsroller, å andra sidan, är sociokulturellt definierade och något som vi blir tilldelade – eller tar på oss – utifrån den kultur eller grupp vi tillhör.

Könsroller är djupt rotade

– I vissa kulturer eller grupper finns det mindre frihet att utforska sin könsidentitet. Även i Sverige är vi väldigt påverkade av hur vi tänker kring kön. När blivande mammor till exempel berättar om barnets kön för andra, så påverkas hur de pratar med och om barnet, säger Cristian Peña och fortsätter:

– Det finns även föräldrar som inte berättar vilket kön barnet tillhör. Det kan vara otroligt provocerande för andra eftersom de då inte vet hur de ska förhålla sig till det. Det säger väldigt mycket om samhällets tolerans för att låta barn få vara som de är.

Det är nästintill omöjligt att skydda sitt barn från de normer som finns, konstaterar Cristian Peña. Men som förälder finns det saker man kan göra för att skapa en tillvaro där barnet inte begränsas av dem.

Stöd vårt arbete för att hjälpa barn

Bli månadsgivare

Lyft upp alternativen 

En möjlig väg är att visa på alternativ – att det till exempel finns fler leksaker än dockor eller bilar – och prata om dem med sitt barn.

– Har man en dotter som vill ha en rosa klänning ska hon få ha det, barn har olika perioder. Jag skulle dock önska att barnet inte fastnar i det, men det är också bra att inte gå igång för mycket som förälder. Säger man nej kan man förstärka beteendet – visa hellre på alternativ.

Det handlar om att ge barnen utrymme att utforska på ett fritt sätt – att avdramatisera ämnet.

– Ofta är de här sakerna mest komplicerade för oss vuxna och jag tror att vi tycker att det är jobbigare än vad barnet gör. Häng på barnets funderingar och säg till exempel ”ja, så kan det vara”.

Men framför allt handlar det också om att bli medveten om beteenden och förhållningssätt. 

– Det hjälper om man själv är normkritisk, att man frågar sig varför något ska vara på ett visst sätt. Varför ska en flicka ha en rosa klänning, finns det anledning till självkritik här? Och som förälder ta sig an det här förhållningssättet i det mesta.

Expertens tre tips kring könsnormer

  1. Sätt på dig de normkritiska glasögonen. Beter vi oss i familjen på ett visst sätt utifrån definierade könsroller? Eller påverkar de våra förväntningar på barnet? Reflektera och fundera över era val. 
  2. Tvinga inte på barnet någonting. Visa i stället på alternativ när det handlar om till exempel kläder, fritidsintressen eller leksaker. Uppmuntra till att pröva nya saker.
  3. Avdramatisera frågan och lyssna på barnets funderingar även om det känns jobbigt för dig som förälder.

Hos RFSL hittar du mer information om könsroller och könsidentitet