Orostelefonen om radikalisering för föräldrar

Vi på orostelefonen tror på vikten av att lyssna, försöka förstå och att våga prata om kontroversiella frågor. Att prata om våldsbejakande extremism innebär också att prata om frågor som rör rasism, hat, hot och anti-demokratiska åsikter. Vårt fokus i arbetet med våldsbejakande extremism är därför det förebyggande arbetet. Det betyder att vi vill stötta och finnas där innan en person blir en del av en rörelse som förespråkar eller uppmuntrar till våld. Men vi finns också där för de personer som önskar lämna en sådan rörelse eller om du som förälder har en anhörig eller ett barn som är medlem i en sådan rörelse.

I de samtal vi får in till Orostelefonen har vi sett att begreppet extrema åsikter ofta förekommer när man beskriver sin oro om en närstående. Förändrade åsikter och beteenden ska tas på allvar och bemötas speciellt om de innehåller hat mot andra människor. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är okej att ha radikala och extrema åsikter. Det betyder inte att man kommer vilja förändra samhället med våld. Vi har åsiktsfrihet i samhället vilket betyder att vi får tycka och tänka vad vi vill. Speciellt när man är ung, är att vara radikal och att vilja förändra samhället en viktig del (läs med om hur man kan prata med sitt tonårsbarn om hat och extrema åsikter här).

Det finns inget enkelt svar på det utan många olika anledningar. Oftast är det flera olika orsaker som samverkar. Det kan handla om identitetssökande, utanförskap, statusjakt, spänningssökande, sociala relationer, en bristande uppväxtmiljö etc.

Radikalisering kan förklaras och förstås på olika sätt. Förr kunde man beskriva en radikal person som målmedveten och som ville göra stor och drastisk förändring i samhället. På senare tid används ordet även för att beskriva den sociala process som ofta skapar en förändring av idéer och beteenden hos en person. Man hittar en ny gemenskap där extrema åsikter förekommer. Radikalisering kan också användas för att förklara hur individer godkänner och använder sig av våld för att nå politiska mål och förändringar. Anledningar som kan locka personer till extrema och våldsamma miljöer kan vara identitetssökande, att man har upplevt förtryck eller orättvisor, har destruktiva familjeförhållanden, eller att man har en fascination för våld. Andra anledningar som gör att man dras till dessa miljöer kan vara tillhörighet, social status och gemenskap, makt och kontroll, tydliga levnadsregler eller en övertygelse om att man ska företräda det goda och bekämpa det onda.

Till oss kan du som förälder eller anhörig ringa om du känner oro och prata med en av våra samtalsstödjare. Syftet är att du ska få stöd, vägledning och information. När vi säger oro så kan det vara en känsla du går runt och bär på. Din oro behöver inte vara formulerad och klar i tanken utan vi kan bolla ihop. Du är anonym när du ringer till oss och du kan ringa flera gånger. Vi som svarar är erfarna samtalsstödjare. Vill du inte ringa? Du kan alltid mejla oss istället på orostelefonen@rb.se Om du önskar vara anonym, tänk på att din mailadress kan avslöja vad du heter.

Orostelefonen är en stödtelefon i frågor som rör hatbudskap och radikalisering. Om du inte riktigt vet eller förstår vad våldsbejakande extremism är eller står för så är inte det konstigt. I korthet används begreppet för att beskriva rörelser, ideologier eller miljöer som är villiga till eller uppmuntrar till att använda våld för att skapa förändring i samhället.