Expertens tips för att hantera föräldraoron

Det är vanligt att bli orolig som förälder – inte minst när barnen själva känner oro över någonting. Men hur hanterar man det? Här är expertens bästa råd.

Har han feber – eller är han bara varm? Varför svarar inte min dotter när jag ringer? Kan det ha hänt något, eller har hon bara ljudet avstängt?

Att känna oro över sina barn är inget konstigt. Det är snarare en fullt naturlig del av föräldraskapet. Lina Cagérus Barucija, legitimerad psykolog på Rädda Barnen, berättar att känslan av oro faktiskt är normal, det är i grunden en instinkt som handlar om att värna barnets överlevnad.

– Jag skulle säga att det är nödvändigt att föräldrar är oroliga. Det är en livsviktig egenskap för att identifiera när något inte står rätt till. En lagom dos oro är inget att oroa sig över!

Känslan kan vara stark, inte minst under spädbarnstiden.

– Vetskapen om hur skört barnet är, och hur viktig man är som förälder, föder en viss oro. Under den fasen handlar mycket om barnets mående, hälsa och utveckling. Som spädbarnsförälder kanske man bekymrar sig för om barnet sover eller äter som det ska, eller om det är friskt. Man känner sig orolig när barnet är ledset och skriker. Då ska man givetvis vara observant och möta barnets behov.

Oron kan sätta käppar i hjulet

Men oron kan emellertid ibland bli onödigt stor eller orimlig och påverka såväl förälder som barn negativt. Ibland kan oron ta över och komma i för stort fokus.

– Det kan leda till att vardagslivet påverkas. Kanske vågar man inte släppa iväg sitt barn på aktiviteter eller så har man svårt att slappna av. När oron påverkar för mycket kan det vara svårt att uppmuntra barnet att utforska och utveckla sin självständighet.

Hjälp barnet hantera sina känslor

Även barn kan känna oro och vara rädda. Det är en naturlig del av barnets utveckling men kan kännas svårt för föräldrar att hantera.

– Man får inte glömma bort att rädslor och oro är lika vanligt hos ett barn som hos en vuxen. Det händer att en orolig förälder avvisar eller försöker slå bort barnets oro, eftersom den väcker jobbiga känslor i föräldern själv. Men det är vanskligt, för det här är något som barnet måste lära sig att bemästra och stå ut med.

– Det betyder dock inte att man inte ska trösta barnet, snarare att man inte ska låta sin egen oro ta över. Barnet behöver hjälp och stöd att lära sig stå ut med och hantera svåra känslor.

Därtill kan det ibland vara svårt att avgöra om oron är ens egen eller barnets. Lina Cagérus Barucija menar att man som förälder ibland behöver ta ett steg tillbaka och tänka efter; vem handlar den här oron om? Vad är min oro och vad är barnets? Och vad är jag egentligen rädd för ska hända?

Lär er tillsammans

Det viktigaste för att kunna ta hand om oron hos såväl barn som förälder är att bygga en trygg relation, anser hon.

– För man lär sig tillsammans. Det är viktigt att man lyssnar och försöker förstå sina egna relationer. Att man prioriterar vad som är viktigast för en själv såväl som för barnet – och att man pratar med barnet om det. Att skapa relationen måste man låta ta tid.

Man kan också jobba med att försöka nyansera oron.

– Genom att stanna upp, identifiera sin egen oro och fundera över hur det påverkar.

Om den oro man bär känns överdriven eller påverkar vardagen eller relationen till barnet, kan det vara en god idé att vända sig till människor i sin närhet för att diskutera och stämma av; som vänner, familj, lärare eller förskolepersonal. Samtidigt ska man inte jämföra sig alltför mycket med andra, anser Lina Cagérus Barucija.

– Det finns stora variationer inom vad som är normalt i ett barns utveckling. Därför kan det bli klurigt att göra jämförelser.

Googlingar kan späda på oron

Många vänder sig till internet. Men där riskerar man att få en ganska snäv bild av hur föräldraskapet ska vara.

– Verkligheten är mer nyanserad och komplex och bygger på just den unika relation som finns mellan ett barn och en förälder. Anledningen till att vi söker information på nätet är att föräldraskap ibland kan kännas ensamt och svårt, och att vi därför söker efter tydligare riktlinjer. Informationstillgången är i grunden positiv men den kan ibland bidra till att späda på oron hos en förälder. Det är viktigt att vara källkritisk.

Om en stark oro kvarstår efter att man pratat med sitt nätverk, kan det vara aktuellt att söka professionell hjälp.

– Var man söker hjälp beror förstås på vad situationen gäller, men generellt bör man i första hand vända sig till skolan och barnhälsovården. Ibland kan man behöva stöd från socialtjänst eller barn- och ungdomspsykiatrin.

Oro? Här är expertens råd:

  • Förstå din oro. Som förälder ska man alltid ta sin oro på allvar – men ibland kan det vara bra att stanna upp och fundera över vad man är orolig över. Skapa först en egen förståelse för vad oron faktiskt handlar om, innan du pratar med barnet om det.
  • Ge barnet tid. Många tenderar att vilja få bort barnets negativa känslor snabbt som ögat, när det upplever rädsla eller oro. Man ska också finnas där, ta hand om de svåra känslorna och trösta. Men ge också barnet tid att själv ta reda på vad det faktiskt handlar om. Det kan vara svårt, men man tjänar på att vara lite långsam.”

Foto 1: Oskar Omne
Foto 2: Oskar Omne

Personerna på bilderna har ingen koppling till artikeln.

Stöd vårt arbete för att hjälpa barn

Stöd oss